Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Hur påverkas våtmarker av Trafikverkets byggprojekt och vad kan vi göra åt det?

Trafikverket beslutade våren 2021 att finansiera ett projekt som ska utforska hur Trafikverkets byggverksamhet påverkar våtmarker ur ett klimatperspektiv.

Projektet ska belysa olika aspekter av Trafikverkets påverkan på våtmarker. Man avser undersöka hur Trafikverkets byggverksamhet påverkar utsläpp av växthusgaser från våtmarker, samt vilka möjligheter det finns att kompensera detta genom restaurering av våtmarker.

Sara Frödin. 

– Vi ska utvärdera hur ny forskning och kunskap kring våtmarkers utbredning och egenskaper kan kopplas till klimatsystemet och hur den kunskapen kan användas till stöd för planering av Trafikverkets byggverksamhet, berättar Sara Frödin, specialist inom vatten, avlopp och avvattning i Trafikverket.

Studier vid bygget av Ostlänken

Fallstudier ska göras vid bygget av Ostlänken för att undersöka om restaurering av våtmarker kan vara ett verktyg för långsiktig klimatkompensation.

Projektet kommer även att studera hur datorbaserade system för att samla in, lagra, analysera och presentera geografiska data av våtmarker kan bidra till att utveckla stöd för byggverksamheten.

I arbetet ingår att utveckla en våtmarksmodul till Trafikverkets modellverktyg Klimatkalkyl, som tidigare bara hanterat effekten från skogsavverkning.Tanken är att på sikt kunna göra mer precisa prognoser över den förlust av ekosystemtjänster från våtmarker som en väg/järnväg leder till för att sedan kunna sätt in skyddande åtgärder.

Maria Nilsson. 

– Det är mycket angeläget att vi som infrastrukturhållare med omfattande byggverksamhet satsar på ökad kunskap och att utveckla metoder för att skydda de viktiga våtmarkerna, säger Maria Nilsson, ordförande för Bygga-portföljen i Trafikverket.

Projektet pågår till den 31 augusti 2023.

 

Våtmarker och klimatutsläpp

  • Redan på 1800-talet, under den stora svälten, torrlades en fjärdedel av Sveriges våtmarker för att skapa nya åkrar. Utdikningarna har fortsatt – och fått stora konsekvenser för klimatet. Våtmarkerna som en gång band stora mängder kol, läcker nu i stället koldioxid rakt ut i atmosfären.

  • För snart femtio år sedan skrev Sverige under Våtmarkskonventionen. Där har man, tillsammans med 170 andra länder, förbundit sig att skydda de viktiga våtmarkerna.

  • I utdikade våtmarker blir den blöta jorden torr, vilket gör att syre kommer åt torven som finns i marken. Torv består ungefär till hälften av kol som avger koldioxid och lustgas när den bryts ned. Det är växthusgaser som påverkar klimatet och gör att jorden värms upp.

  • Utsläpp från våtmarker som har dikats ut står för 20 procent av Sveriges klimatutsläpp – lika mycket som personbilstrafiken.

  • När man återställer utdikade våtmarker, genom att gräva igen dikena, bromsas utsläppen. När växtligheten blötläggs släpps i stället metan ut, men summan av utsläppen blir betydligt mindre.

  • 1999 satte Sverige upp det egna målet ”Myllrande våtmarker” som fokuserade på utsläpp, biologisk mångfald och grundvattenförsörjning. Det skulle uppnåtts 2020 – så har inte skett.

  • 2019 slog FN:s klimatpanel, IPCC, fast att återställandet av våtmarker är en av de snabbaste klimatåtgärder som går att göra.

Källa: Uppdrag Granskning – Publicerad 6 oktober 2021