Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Lastbil med text på sidan: Smart road Gotland
Denna nyhet är äldre än 6 månader

Hallå där, Jan Pettersson, hur går det med elvägarna?

Elvägar kan bidra till lägre koldioxidutsläpp, högre energieffektivitet i transportsystemet och minskade transportkostnader. Trafikverkets ”Program Elvägar” utreder möjligheten att etablera elvägar där fordon får tillförsel av el under färd.

Med demonstrationer i så väl labb som verkligheten, studier och forskning har kunskap inhämtats både om tekniken och om elvägssystem i sin helhet. Ett system, som inte bara består av en teknisk lösning, luftburen eller markbunden, utan som också omfattar frågor om krafttillförsel, systemövervakning, tillträde- och betalning, underhållsfrågor liksom frågor som berör juridik, finansiering och långsiktiga affärsmodeller.

Jan Pettersson. 

Jan Pettersson, programchef, vad är senaste nytt?

– Vi har precis, tillsammans med VTI och vår partner Innovation Skåne, genomfört den årliga internationella Electric Road System-konferensen. Vi ställde om från ett fysiskt möte i Lund till ett digitalt möte och det fungerade utmärkt. Över 320 personer från 25 olika länder deltog i konferensen.

Riksdagen och regeringen, Trafikverkets uppdragsgivare, har en hög ambition när det gäller att ställa om transportsektorn och vill också skynda på omställningen. Hur kan elvägar bidra?

– Vägtrafiken står för de stora CO2-utsläppen, varav tung trafik för omkring 25 procent. En stor andel av transporterna kommer även fortsättningsvis att köras på väg. Elektrifiering av vägtransportsystemet kan vara en del av lösningen och ett viktigt komplement i ett multimodalt transportsystem tillsammans med järnväg, sjö- och luftfart.

Trafikverket har gjort ekonomiska kalkyler – vad säger de?

– Den visar att satsningar på större elvägsutbyggnader, med de antaganden om trafikvolym för tung trafik som vi gjort, kan vara både samhälls- och företagsekonomiskt lönsamma på längre sikt och ge en betydande reduktion av CO2-utsläppen.

Vad är det som ska byggas, vägen finns ju redan?

– Vi ska bygga en anläggning och utveckla ett system i sin helhet med affärsmodell, system för krafttillförsel, betalning, säkerhet, juridik osv. Vi gör det tillsammans med andra aktörer som åkerier, fordonsindustrin, elbolag, andra myndigheter m.fl. Den samverkan har pågått en tid och är i sina delar en bra bit på väg.

Programmet tittar också på möjligheten att kombinera elväg med stationära laddstationer – vad är vitsen med det?

– Genom att kombinera längre elvägstråk med kortare vägstråk samt laddstationer kan det vara möjligt täcka ett större område än vad vi utgick från initialt. En kombination med dynamisk laddning, alltså laddning under färd, och stationär, via laddstolpar, skulle innebära att vi kan elektrifiera en större andel av den tunga trafiken.

Vad ser du som den största utmaningen just nu?

– Vi har studerat elvägsfrågor i flera år nu och kan konstatera att det hela tiden dyker upp nya utmaningar. Ett område som är särskilt viktigt att få klarhet i är frågor som berör lagar och regleringar.

Vi behöver också ett stamnät som klarar av att ge effekt där det behövs och vi behöver mer kunskap kring vad det innebär för både konsumtion och produktion av el.

Slutligen, varför är elvägar en bra lösning?

– Elvägar är en viktig pusselbit för att hantera konflikten mellan klimatmål och behovet av att transportera gods. Eldrift har hög verkningsgrad, vilket även kan sänka kostnaderna. Dessutom kan el tillverkas från en rad hållbara källor som sol-, vind- och vattenkraft. Elvägar är en lösning med hög potential som också nyttjar befintlig väginfrastruktur. Det krävs dock en mångfald av lösningar och, alla trafikslag behövs, för att ställa om till ett fossilfritt transportsystem.