Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Foto av tåg på järnvägsbro. Blå himmel i bakgrunden.
Denna nyhet är äldre än 6 månader

Nu testar vi ballastfria spår

För att öka tillgängligheten och driftsäkerheten i spår testar Trafikverket nya material och koncept. Målet är att öka anläggningens livslängd, minska behovet av underhåll samt sänka livscykelkostnaderna.

Foto av Carina Sammeli
Carina Sammeli, projektledare In2Track2. 

Större delen av järnvägen är byggd med  ballastspår där det översta lagret som järnvägsslipern vilar på består av makadam. Ballasten ska bära spåret och säkra dess längd- och sidostabilitet. Branschen har under senare år

utvecklat ballastfria spår (kallas även fixerade spår), där befästningssystemet, de komponenter som förankrar järnvägsrälsen, fästs direkt i längsgående  betongplattor.

– Vi är nu inne i tredje fasen av projektet och fortsätter att genomföra demonstratorer som ökar vår kunskap och bidrar till förbättringar i både befintlig och ny anläggning, säger Carina Sammeli , projektledare för In2Track2.

Ballastfria spår kräver mindre underhåll

Ballastfria spår är vanligt förekommande vid spårbyggnad i tunnlar och på broar i Asien och Europa  men finns även i USA på godstågspår med hög trafik och många kurvor.

Skiss, ballastfritt spår. 

När nya höghastighetsbanor byggs är det vanligt att hela eller delar av banorna byggs med ballastfritt spår.

Skälet till utvecklingen är att ballastfria spår ger bättre spårläge och kräver mindre behov av återkommande underhåll. Dock är bullernivån högre för ballastfria spår samt att betong har hög miljöpåverkan vid tillverkning. Det pågår forskning kring nya produktionsmetoder för att minska betongens miljöpåverkan men det tar tid innan de kan ersätta nuvarande förfaringssätt.

– Därför är det främst i tunnlar och på broar som det ballastfria spåret är att föredra. På sikt kommer vi nog att se både ballastspår och ballastfria spår liksom hybrider däremellan, allt beroende av lämplighet menar Carina. 

Provdrift i ordinarie trafik

Spårsystemen installeras under sommaren 2021. Teststräckan finns i Gransjö, ca 30 km norr om Boden. Provdrift med övervakning ska pågå fram till hösten 2023. Under perioden studeras för- och nackdelar med de specifika språkkonstruktionerna. Provdriften sker med ordinarie trafik och ska inte påverka driften.

– Trafiken går som vanligt, vi har mätapparater i anläggningen där vi kontinuerligt noterar allt från förslitning till buller, berättar Carina.

Modellen som ska testas

3MB, Acciona

skiss
3MB, Acciona  

3MB systemet är ett fixerat system med moduler, där man enkelt kan byta ut komponenterna. En sektion är 4,8 m lång och består av en basplatta, elastom (ett dämpande gummi), modult block, styrpinne och befästning. Ett block väger 300 kg och kan bytas ut eller justeras vid eventuella sättningar. Konceptet ska kunna användas både för höghastighetsbanor och banor för tung godstrafik.

Från början var det planerat att även spårtillverkaren Vossloh skulle testa sitt spårsystem, men de har ställt in sin medverkan på grund av pandemin. Artikeln är på grund av detta uppdaterad 6 april 2021. Vid den tidpunkten hade även Erik Toller tagit över som projektledare efter Carina Sammeli.

Projektet In2Track är en del av EUs järnvägsforskningsprogram Shift2Rail där Trafikverket deltar för att utveckla lösningar för att optimera befintlig järnvägsinfrastruktur med fokus på spår, spårväxlar, broar och tunnlar. Nu pågår den tredje fasen av projektet som benämns In2Track3.