Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Diffus bild med gult ljus och järnvägsspår
Denna nyhet är äldre än 6 månader

Från prolog till projekt – transformationsresan avgår

Sju år efter starten lanserar TTT en rad nyheter kring hur det fortsatta samarbetet ska formeras, drivas och följas upp. Det handlar om nya roller, förändrade arbetssätt och nya måttstockar – allt för att öka den samlade genomförandekraften.

Det var våren 2019 som förvandlingen, transformationen, av TTT inleddes. Samarbetets första år hade kännetecknats av en stabil punktlighet några procentenheter under målet, men 2018 blev en smärtsam påminnelse att motgångar aldrig är mer än en snörik vinter eller extrem sommarvärme bort.

Det första som satte hjulen i rullning var att JBS tillsatte en exekutiv ledning med bred branschförankring. Till programledare för arbetet utsågs Viktor Finn som sedan dess tillsammans med Håkan Sjöström från Green Cargo, Britt-Marie Olsson från SJ och Jan-Åke Bergmark från Öresundståg arbetet för att ta TTT in i 2020-talet. Nytänkande och genomförandekraft, tvärfunktionalitet och geografisk närhet är ledorden som ska ta TTT in i framtiden, skapa engagemang och ge konkreta förbättringar för all tågtyper.

Viktor Finn
Viktor Finn, Trafikverket

Viktor, när vi nu skriver maj 2020 – var i historien är vi nu?
– Själva uppbyggnadsfasen, prologen, är vi i stort sett igenom. Vi har fått våra nya arbetssätt på plats, och jag upplever ett stort stöd från vår styrelse för hur vi från TTT vill kanalisera allt det förbättringsarbete som ska ge  förutsättningar för en högre punktlighet. Vi har vår portfölj där ett antal projekt redan startats upp, vi har punktlighetsansvariga på plats för en direktingång till aktörerna och vi har fått ett arbetsutskott inom JBS som ger oss snabb återkoppling så vi håller oss på tryggt avstånd från stick- och stoppspår. Så vi är redo att ta TTT och punktlighetsarbetet till en ny nivå.

I många berättelser brukar mörka moln torna upp sig vid horisonten. 2018 var det väder, 2020 slår en pandemi till. Hur har det påverkar tempot i omvandlingen?
– I det lilla har vi påverkats som alla andra genom att restriktionerna kring resor och  möten gör att vi inte kan ha fysiska möten som tidigare. Dessutom har en del tester som krävt fysisk närvaro fått skjutas på framtiden och permitteringar som begränsar vissa projekt och arbeten. Men vi har valt att se möjligheterna. Bland annat passar vi göra analyser kring de ändringar vi nu ser i resmönster och trafikupplägg, analyser som annars bara hade kunnat simuleras. Kanske finns erfarenheter vi kan dra nytta av, både operativt och planeringsmässigt, när vardagen väl återkommer så vi då bibehåller den höga punktlighet vi sett de senaste fem månaderna.

Vad är då det nya som ska driva historien, bygga engagemang och skapa effekt?
– Jag vill lyfta tre saker, som var och en är värd ett eget kapitel och som vi får återkomma till senare. Det första är att vi skapar en projektportfölj med tre typer av projekt, där TTTs roll avgörs av var vi skapar mest mervärde. Är det i problemidentifieringen, i analysskedet eller i genomförandet. Det andra är att vi infört nya roller, där områdesexpert och punktlighetsansvarig är två exempel. Det tredje och sista är vår nya uppföljningsmodell som ger en stark koppling hela vägen från analys till projektidé och vidare till genomförande och effekt.

Apropå uppföljning - en lite oväntad twist för de som följt arbetet är kanske att TTT byter måttstockar?
– Från vårt perspektiv är bytet helt odramatiskt. I korthet går vi från att följa upp våra åtgärder på störningstimmar till att införa ett antal nyckeltal (KPI). Det gör att vi får en tydligare koppling mellan de åtgärder vi föreslår och effekter ute i systemet. Samtidigt går vi tillbaka till RT som övergripande mått för att snabbare och tydligare kunna se var förbättringsarbetet är som mest akut. Även om vi nu ligger nära 95% på totalen är vårt mål att alla tågtyper ska nå den nivån av punktlighet – det är det som vi tror krävs för att resenärer och godstransportköpare över tid ska känna en starkare tillförlitlighet till järnvägen.

Vad vill du hälsa till de som funderar på att börja följa punktlighetsarbetet mer kontinuerligt
– Att de inte kommer bli besvikna, vi har massor av aktiviteter på gång som blir pusselbitar i den stora resan att rusta upp, modernisera och bygga ut järnvägen. För vi får inte låta oss invaggas i en falsk säkerhet av den senaste tidens höga punktlighet. Vi har fortsatt stora utmaningar för att lyfta alla tågtypers punktlighet. Samtidigt ska man inte underskatta det som gjorts, vi har inte nått dit vi är idag genom magi – det är det hårda och enträgna arbetet från hela branschen som vi nu bygger vidare på!