Hur utvecklas cyklandet i Sverige?
Ökad och säker cykling är i fokus nu när årets cykelbokslut släpps. Utifrån statistik och undersökningar följs utvecklingen inom en rad områden. Bokslutet följer flera indikatorer som påverkar cyklandet.
Cykelbokslutet tas fram vartannat år av Nationella cykelrådet, ett samverkansforum för en ökad och säker cykling.
Mål för ökad och säker cykling
− Ett fokusområde i årets bokslut är mål för ökad och säker cykling. I dag saknas ett definierat nationellt mål om ökad cykling i Sverige, även om det ingår i gång-, cykel- och kollektivtrafikmålet, säger Lennart Kalander, avdelningschef nationell planering, Trafikverket.
Tidigare i år presenterade VTI ett förslag på mål som en del av det regeringsuppdrag som inkommit till myndigheten. I uppdraget ingick även att utreda indikatorer och system för uppföljning av föreslagna mål. Enkelt uttryckt föreslås det att cyklandet bör fördubblas till 2035.
Om det föreslagna nationella målet beslutas, föreslår VTI:s utredning att målet ska följas upp via Cykelbokslutet och den Nationella resvaneundersökningen. Målet är baserat på litteraturstudier, analyser av data från nationella resvaneundersökningar samt diskussioner med Trafikanalys och andra berörda aktörer som kommuner och civilsamhälle.
Ökad cykling förutsätter säker cykling. Under 2020 beslutade regeringen om ett nytt etappmål för trafiksäkerhet för 2030. Det innebar en halvering av antalet omkomna i vägtrafikolyckor, från 266 till max 133 omkomna. För allvarligt skadade är målet satt till en minskning med minst 25 procent, vilket innebär högst 1 200 allvarligt skadade cyklister i singelolyckor.
Om Nationella cykelrådet
Trafikverket står för ordförandeskapet och medlemsorganisationerna är: Boverket, Cykelfrämjandet, Folkhälsomyndigheten, Göteborgs Stad, Linköpings kommun, Naturvårdsverket, Region Sörmland, Svensk cykling, Sveriges kommuner och regioner, Transportstyrelsen samt VTI.