Lupiner, lupiner, lupiner

Det är klimatförändringarna och den globala rörligheten som driver på spridningen av invasiva arter.  Och ofta fungerar transportinfrastruktur som hamnar, vägar och järnvägar som spridningsvägar för de här arterna. 

– Vi är vana att se växter som våra vänner och som glädjespridare. Men i dag är det tyvärr inte alltid så, växter kan istället bli till ett hot mot andra arter och även påverka våra anläggningar, säger Johan Rydlöv, ekolog på Trafikverket.

Han gör en jämförelse med Australien, en kontinent som sedan länge har tampats med olika invasiva arter, både växter och djur.

– Med ett varmare klimat förändras spelplanen i Sverige. Det går inte att jämföra med hur det har varit tidigare, om trettio år kommer det här problemet att vara mycket större. Om vi vill ha en pålitlig infrastruktur är det viktigt att vi är proaktiva nu.

Invasiva arter kan både försena och fördyra infrastrukturprojekt.

– Trafikverket planerar, underhåller och upphandlar, det är komplext. Kostnader för projekt kan skjuta i höjden beroende på schaktmassor som måste hanteras till exempel.

Vad gör Trafikverket?

Trafikverket arbetar med att begränsa och bekämpa lupiner vid vägar och järnvägar. Det gör vi med skötsel som slåtter, masshantering och riktade bekämpningsinsatser. Vi utvecklar kunskap, metoder och samarbeten. Och vi samarbetar med många aktörer både i Sverige och internationellt, där Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har nyckelroller.

Det bästa du kan göra är att läsa på

Invasiva arter engagerar och kunskap behövs. Var finns de? Hur ser de ut? Hur ska de hanteras och vad kan jag göra?  

– Det viktigaste du kan göra är att läsa på och sprida budskapet. Ju fler som har kunskap, desto större chans har vi att lyckas hejda spridningen. Det lilla gör skillnad i det stora, säger Johan Rydlöv.

Om du har lupiner i trädgården

• Ryck eller klipp dem upprepat innan de sätter frön.
• Gräv upp dem.
• Lägg frön och rotdelar i plastpåsar och lämna som brännbart avfall.