Logga in
Logga in

Nya väderstationer bidrar till effektivare underhåll

Runtom i landet finns ett stort antal stationer för vägväderinformation, så kallade VViS-stationer. Nu går deras livslängd mot sitt slut. Mellan 2019 och 2024 byts 775 stationer ut. Arbetena sker maj–augusti.

VViS står för vägväderinformationssystem och består av tre delar: Stationen, presentationen och väderprognostjänster. Det som nu byts ut är stationerna, själva hårdvaran, som står längs vägarna och gör observationer i form av väg- och luft-temperatur, nederbörd, luftfuktighet och vind, samt på ett 50-tal platser även ytstatus (till exempel om det råder halka).

– De befintliga stationerna börjar bli för gamla, förklarar Jonas Jonsson, nationell samordnare VViS och projektledare. Vi har haft dagens modell, MS4, sedan början av 2000-talet. År 2016 gjordes en förstudie som låg till grund för upphandling av nästa generations stationer; MS7. Efter krav- och behovsanalys gjordes en upphandling som resulterade i ett kontrakt med det finländska företaget Vaisala som tillverkar stationerna. 

Främst för vinterunderhåll

VViS används framför allt som underlag för vinterväghållning, men också i andra sammanhang. Trafikledningscentralerna använder väderprognoserna som stöd, och under väginformation på trafikverket.se kan trafikanter själva ta del av väderinfo. 

Trafikverket tillhandahåller också observationer i sitt öppna API. Leverantörer som bygger beslutsstödsystem för vinterväghållning använder det till exempel i sina system. En annan användare är ambulanshelikoptrar som nyttjar observationerna i sina system när de flyger i närheten av vägar. De nya stationerna mäter även siktförhållanden vilket är användbart för dem. 

Våra avropade installatörer demonterar MS4, sätter upp MS7 och flyttar vid behov masterna. Bilden visar en MS7-station utanför Hassela. Foto: Eltel

En modernare ”VViS-flotta” öppnar kort sagt nya möjligheter och ger ett antal fördelar.

– Med de nya stationerna kan vi ansluta mer utrustning. Dessutom blir underhållet av dem billigare. Vi har redan sett att det behövs mindre avhjälpande underhåll och en del fel kan avhjälpas på distans utan att behöva åka till stationen. Även förebyggande underhåll kommer att minska och vi kommer att mer precis utföra det i tid och på sikt minska från nuvarande två rundor per år till endast en runda på många stationer. Dessutom kommer mjukvaruuppdateringar kunna göras centralt till skillnad från nuvarande station, konstaterar Jonas Jonsson. 

Klarar nya typer av mätningar

Utbytet är ett parallellprojekt till satsningen Digital vintervinterväghållning. Det sistnämnda nyttjar framför allt data från uppkopplade fordon, men väderstationerna är också med och bidrar. Den nya generationens stationer kan till skillnad från tidigare utföra siktmätning och restsaltmätning (hur mycket salt som finns kvar på vägbanan). De nya stationerna skapar dessutom bättre förutsättningar för fler ytstatusmätare för väglag, som mäter friktion och ytstatus (torr, is, snö eller svarthalka). 

Hur går det då med installationerna ute i fält? Jodå, de är i fas med tidsplanen. Sedan 2019 har totalt 236 av 775 stationer installerats, varav 63 under 2020, och förra året ungefär 150. I år blir det fler, ungefär 200 stycken ska hinnas med under sommaren. 

– Utrullningen sker successivt, eftersom baskontrakten för underhåll styr när vi kan göra bytet. En del av observationerna ligger till grund för ersättningen för vinterväghållningen, så när man byter ett baskontrakt, kan man också byta till MS7. Att fältarbetena görs på somrarna är för att stationerna under resten av året går för högtryck – vintern startar ju i september på vissa håll, förklarar Jonas. 

Klimat och nya regler påverkar placering

Ismael Johansson är biträdande projektledare och ansvarar för installationsprojektet. Han berättar att det inte alltid är ett ”1 till 1”-byte. Klimatförändringar och andra förutsättningar kan till exempel påverka var de nya stationerna ska stå och vilka arbeten som behövs runtom. 

– Eftersom vintrarna inte längre är desamma behöver vi färre stationer i söder än förr. Omvänt behövs fler i norr, där vintervädret präglas mer av väderomslag och ökat behov av saltning. Därför ser vi till att optimera placeringen i samband med utbytet.
– Regelverket VGU (Vägars och gators utformning) är inte heller samma som för tio år sedan, så vi ser till att uppfylla de trafiksäkerhetskrav som gäller nu. Hastighetsgränserna kan till exempel ha höjts, så ibland behöver vi sätta upp vägräcke intill stationerna. Det finns nya arbetsmiljöregler, till exempel behov av servicefickor när vi ska serva stationerna. Tillgång till el vid nyetableringar är också en kritisk fråga – ibland får vi kompromissa mellan optimal placering och kostnad, konstaterar Ismael.

Kort om VViS

VViS står för vägväderinformationssystem och består av tre delar: Väderstationen (den fysiska anläggningen på en mast vid vägen), VViS Presentation (innehåller observationer, radar- och satellitbilder med mera), samt Väderprognostjänster (bland annat prognoser och möjlighet för Trafikledning att ringa meteorolog). 

Bytet till en ny generation väderstationer bidrar till en hållbar och uppkopplad anläggning och ett effektivare underhåll – både av själva stationerna och inte minst av våra vägar, där rätt förutsättningar kan skapas för rätt åtgärder i rätt tid.
Bland annat förbättras möjligheterna till restsaltmätning, ytstatusmätning av väglag och även siktmätning.
 
Total kostnad för projektresurser, utrustning, centrala it-system samt installation inklusive markarbeten är beräknad till 390 MSEK under en 6-årsperiod. Systemet har en bedömd teknisk livslängd till i slutet på 2030-talet.

Länkar

Om du är intresserad av projektet Digital vinterväghållning och VViS hittar du fördjupad information på vår branschwebb.