Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Nu våras det för tjällossning i Jämtland

Nu är tjällossningen här. Vägarna tinar och återgår till sina ursprungliga höjdnivåer i ofryst tillstånd. Nu kan det uppstå skador på vägarna. Vissa vägar drabbas mer än andra. Se hur det ser ut i Jämtland just nu.

Tjäle är när marken eller vägen fryser till is. Is tar mer plats än vatten, vilket gör att vägen expanderar och lyfts när den fryser. Under våren tinar vägarna och då sker tjällossningen.
 
Vägar är särskilt utsatta för tjäle eftersom den isolerande snön plogas bort. Hur mycket tjälen lyfter vägen beror på flera faktorer: hur mycket det har regnat på östen, hur kallt det är och hur länge det har varit kallt, hur mycket det har snöat och hur snabbt temperaturen stiger på våren.

Vägarna i Jämtland

– Tjällossning är något som drabbar de flesta vägar mer eller mindre, men det blir mer omfattande påverkan när vi har många vägar som är gamla, säger Karin Netterman, projektledare på Trafikverket.

I flera år har pengarna som avsatts för underhåll av vägarna inte räckt till. Trafikverket prioriterar de vägar som flest människor åker på eller som har störst betydelse för näringslivet över hela landet. Det innebär att alla vägar inte får de insatser de är i behov av. Det märks tydligast på de mer lågtrafikerade delarna av vägnätet.

– Vi trafikanter får räkna med att komforten längs vägarna kommer att bli sämre. Vi måste tänka på att anpassa hastigheten efter vägens standard. Det viktigaste är säkerheten, och där har även trafikanterna en mycket viktig roll, säger Karin Netterman.

Varför drabbas vissa vägar mer än andra av tjälskador?

Hur tjälen uppträder i en väg beror bland annat på vilken typ av material som finns i vägkroppen. Längs det större vägnätet finns vägar med anpassat material i den byggda vägkroppen. Dessa får oftast ett jämnt tjällyft.

Det mindre vägnätet består till största delen av gamla vägar som inte har en byggd vägkropp. När vägen en gång i tiden utformades användes det material som fanns tillgängligt på platsen. Det gör att en sträcka kan vara mer tjälkänsligt än en annan sträcka med ett annat material.

Aktuell information om tjälskadade vägar och nedsatt bärighet

– Under den värsta tjällossningsperioden kan det även bli nödvändigt att tillfälligt sätta ner vägarnas bärighet. Det innebär att högsta tillåtna bruttovikt/axelvikt för fordon begränsas till 12 ton alternativt 4 ton för trafiksäkerheten och för att skona vägen, säger Karin Netterman.

På Trafikverkets webbplats finns under Trafikinformation väg en karta som visar vilka vägar som har bärighetsnedsättningar på grund av tjälskador och tjällossning.
Karta: Trafikinformation väg, vy tjälskador, nedsatt bärighet (png, 329 kB)

Trafikfarliga skador åtgärdas snarast möjligt

Det statliga vägnätet inspekteras regelbundet, från tre gånger per vecka för de största vägarna till en gång var 14:e dag för de minsta. När Trafikverket får kännedom om trafikfarliga brister varnas trafikanterna och så snabbt som möjligt lagas hål, spår och sprickor.

Förebyggande arbete

Trafikverket förebygger och åtgärdar partier där det finns risk för tjälskador. Genom att hålla vägarna fria från sprickor och hål minskas inträngningen av vatten. På sommaren avvattnas och tjälsäkras vägar genom dikning och åtgärder på vägtrummor.