Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Tekniska lösningar bidrar, men räcker inte

Teknisk utveckling kommer i många avseenden att vara viktig i strävan att nå klimat- och miljömål. Den kommer också att vara viktig för att minimera andra negativa konsekvenser av transporter.

Det finns dock betydande trögheter i systemet. Även om det skulle vara möjligt att omedelbart utveckla fordon helt utan koldioxidutsläpp i stor skala och utvecklingen skulle gå mycket fort, skulle det ta åtminstone 30 år innan det totala antalet traditionella fordon i världen minskade.82

Få större investeringar, som inte redan är kända, torde komma att påverka utvecklingen i någon större omfattning till år 2030.83 Det finns lovande teknik som kan bidra till att lösa koldioxidproblemet, men den är kommersiellt avlägsen.84 Optimistiska scenarier, som spår en global minskning av koldioxidutsläppen med 30 procent till 2030, baseras på antaganden om kraftigt genomslag för nya tekniker, såsom plug-in-fordon och elfordon.85

Förbränningsmotorn förväntas fortsätta att vara det dominerande framdrivningssättet för bilar under åtskilliga år framöver. IPCC betonar att det behövs politiskt stöd för att säkerställa att den tekniska utvecklingen verkligen resulterar i ökad bränsleekonomi i stället för kraftfullare motorer och tyngre fordon.86

Elbilens genomslag dröjer

För lätta fordon spås på sikt elbilar, men renodlade elbilar väntas den närmaste tiden mest finnas som nischfordon i näringslivet och den offentliga sektorn samt i en del bilpooler och som hyrbilar. Laddhybrider, som går några mil på en laddning och sedan på ett annat bränsle, är ett första steg mot en elektrifierad fordonsflotta.87 När fordon blir lättare minskar också bränsleförbrukningen. WEF uppskattar att bilar kan bli 10 procent lättare som följd av användning av nya material. 88

Elektrifiering av vägnät

För tung trafik finns också en stor energieffektiviseringspotential, bland annat genom större fordon. Försök i Sverige visar att mellan 10 och 25 procent av energiåtgången kan sparas in.89 Även elektrifiering av tung trafik är intressant och sannolikt kan delar av vägnätet elektrifieras i framtiden. Tekniker för kontinuerligt överförd el kommer snart att demonstreras i verklig trafik. På sikt kan de stora transportlederna, där huvuddelen av den lastbilsburna godstrafiken går, komma att elektrifieras. På liknade sätt kan vi förvänta oss att större kollektivtrafikstråk för buss kan elektrifieras liksom för service- och distributionstrafik. Elektrifiering kan även bidra till minskat buller. 90

Järnvägen kan bidra till energieffektivisering

IPCC framhåller att det finns en betydande effektiviseringspotential inom järnvägssystemet genom bättre aerodynamik, lägre vikt på lok och vagnar, återvunnen energi från bromsande tåg och effektivare framdrivningsteknik. Ökad elektrifiering av både spårsystem och fordon förutses inom Europa. Standard för elsystem och lok, koldioxidmärkning (ISO-standard) och beskattning av fossila bränslen väntas bidra till denna utveckling.91

Flyget: förbättrad teknik men ökad trafik

Flyget har en stor potential att bli mer bränsleeffektivt. Detta kan åstadkommas genom förbättrade motorer, ökad användning av kompositmaterial, minskat luftmotstånd och lägre hastigheter och genom att man flyger högre upp där luftmotståndet är mindre.92 Flygplanen har blivit avsevärt mer energieffektiva under de senaste årtiondena, inte minst som en följd av utvecklingen av vingarna med så kallade winglets. Denna utveckling antas fortgå. IPCC anser att det till 2050 är rimligt att nå effektiviseringar på 40 till 50 procent jämfört med referensåret 1997. Utveckling sker också inom flygledningssystem och trafikeringsrätter, till exempel Single European Sky. Flygtrafiken förväntas dock öka kraftigt till 2050 (200 procent).93

Större fartyg ger minskade utsläpp

Även sjöfarten har potential för energieffektivisering på uppemot 40 procent enligt IPCC.94 Utvecklingen går mot fartyg med större lastkapacitet, vilket reducerar utsläppen per fraktat kilo. Omfattande minskningar av olika typer av utsläpp bör vara möjliga. Fartyg i den så kallade Triple-E-klassen kommer att vara cirka 50 procent mer bränsleeffektiva än genomsnittet för containerfartyg.95