Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Tjänstenäringarna ökar i betydelse

Sverige är ett mycket exportberoende land. Idag exporterar vi varor och tjänster till ett värde som motsvarar 46 procent av BNP. Denna andel är betydligt högre nu än den var i början av 1990-talet, dock har den fallit tillbaka något efter finanskrisen.

Över 40 procent av den svenska varuexporten utgörs av verkstadsvaror. I begreppet verkstadsvaror inkluderas bland annat export av bilar och andra fordon, maskiner, elektrovaror, telekom och metallarbeten. Sveriges basindustri står också för en betydande del av den svenska varuexporten. Till basindustrin räknas i allmänhet skogsindustrin, stål- och gruvindustrin samt den kemiska industrin.23

För att utländska importörer ska välja svenska produkter krävs att produkterna är ekonomiskt konkurrenskraftiga även med hänsyn taget till valutavärdet. Tillsammans med andra centrala faktorer som till exempel handelshinder, transportkostnader samt innovations- och utvecklingskraften i det svenska näringslivet jämfört med omvärlden, påverkar de gemensamt omfattningen på Sveriges utrikeshandel.24 Mot denna bakgrund är det svårt att förutse framtida strukturella förändringar som skulle kunna påverka transportefterfrågan exempelvis inom svensk basindustri.

Ökad efterfrågan på varor och tjänster

Den svenska ekonomin har utvecklats starkt efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Produktivitetstillväxten i näringslivet kan bland annat förklaras med teknologisk utveckling i telekomindustrin och snabb implementering av informationsteknik. Efterfrågan på varor och tjänster förutses öka fram till år 2035 till följd av fortsatt strukturomvandling och befolkningsökning. Konjunkturinstitutet bedömer att fler arbetade timmar samt produktivitetstillväxt kan förväntas bidra till en genomsnittlig årlig BNP-tillväxt i Sverige på cirka två procent under perioden fram till 2035.25 Strukturomvandlingen i ekonomin kommer att påverkas av en ökad efterfråga på tjänster, både offentliga och privata. Detta gynnar tjänsteproduktionen i Sverige men medför även ökad tjänsteimport. Samtidigt minskar andelen varuproduktion. Totalt sett väntas därför inte sysselsättningen i industrin öka, utan snarare minska. I stället blir vård och omsorg en viktigare del av arbetsmarknaden, i synnerhet utanför stadsregionerna.

Hushållens konsumtion som andel av BNP förutses stiga successivt fram till år 2035. År 2016 beräknas konsumtionsandelen vara 48 procent och 2035 beräknas den vara 54 procent.26 Detta kan delvis förklaras av att andelen äldre ökar, vilket bidrar till att hushållens samlade sparande minskar som andel av deras disponibla inkomster.