Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Frisk luft

Frisk luft är ett av de 16 nationella miljökvalitetsmål som Sveriges riksdag tog beslut om 1999, vars definition lyder ” Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.”

När man andas in luftföroreningar kan hälsan påverkas negativt och i värsta fall leda till förkortad livslängd. Vägtrafik är en dominerande källa till luftföroreningar, framförallt i tätorter. De luftföroreningar som är svårast att hantera och som har stor skada på luftorgan, hjärta och kärl är inandningsbara partiklar. Andra luftföroreningar vars gränsvärden är svåra att uppnå och som är skadliga på hälsan, alternativt att de är indikator för skadliga avgasföroreningar, är kvävedioxid. Internationella och nationella gränsvärden/miljökvalitetsnormer för dygnsmedelvärden av partiklar och kvävedioxid är de normer som Trafikverket har svårast att uppnå. Övriga luftföroreningar som vägtrafiken orsakar och som påverkar vår hälsa negativt är ozon, bens(a)pyren, bensen, butadien och kolmonoxid.

Vad gör Trafikverket?

​I augusti 2019 beslutade Trafikverkets styrelse om Trafikverkets strategiska inriktning[1], som bland annat består av Målbild 2030 – tillgänglighet i ett hållbart samhälle, som tar sin utgångspunkt i ett hållbarhetsperspektiv och är formulerat för hela transportsystemet. Den utgår från de transportpolitiska målen och viktiga aspekter i FN:s Agenda 2030. För luftkvalitet är Trafikverkets Målbild 2030 att ”Utsläppen från transportsektorn har minskat så att miljökvalitetsmålet Frisk luft för NO2 i urban bakgrund och PM10 i gaturum uppnås.” Preciseringarna i Frisk luft är satta utifrån känsliga grupper som till exempel barn, och därför strängare än MKN (Miljökvalitetsnorm)

Ett arbete har påbörjats för att uppnå Trafikverkets beslutade mål för 2030 i aktuella om- och nybyggnadsprojekt av statlig infrastruktur där luftföroreningshalterna av PM10 och NO2 är höga. Vi arbetar också med målet genom ett tätt samarbete med kommunerna i deras samhällsplanering. Trafikverket har skrivit en riktlinje som riktar sig till alla samhällsplanerare och som ska användas i kommunikationen med kommunerna i de tidiga skedena och under planeringsprocessen. Syftet med riktlinjen är att bidra till att Trafikverket har ett enhetligt förhållningssätt till miljökvalitetsnormerna och miljökvalitetsmålet Frisk luft. Riktlinjen ska bidra till att hänsyn tas till luftkvalitet i samhällsplaneringen där luftföroreningar är eller kan bli ett problem, och på så sätt minska framtida exponering av farliga luftföroreningar.

Trafikverket kartlägger områden med höga luftföroreningshalter längs med hela det statliga vägnätet, både med hjälp av beräkningar och mätningar.  För att få ner höga halter av luftföroreningar där människor vistas och exponeras, krävs fordon med lägre utsläpp och minskade vägtransporter. Åtgärder för att minska vägtrafikarbetet bör leda till att fler biltrafikanter går över till andra transportmedel såsom gång, cykel och kollektivtrafik samt att godstrafiken överflyttas till järnvägstrafik.

Viktiga åtgärder som Trafikverket arbetar med för att minska biltrafiken är till exempel anordning av kollektivtrafikkörfält, infartsparkeringar, planering och byggande av lokala och regionala cykelstråk och samordnande godstransporter. Andra åtgärder är riktad information och kommunikation om alternativa färdsätt med kollektivtrafik, resfria möten, bilpool, samåkning och upphandlingskrav i samband med ombyggnad och nybyggnad av infrastruktur. Arbetet med en minskad andel vägtransporter koordineras med Trafikverkets klimatarbete.

Klimat