Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Åtgärder för bättre hastighetsövervakning

Tre delstudier visar på åtgärder för att förbättra hastighetsövervakningen. Den första gäller hur polisen fördelar hastighetskontrollerna på olika vägar, månader och tidpunkter. Den andra gäller polisens syn på riktlinjerna för trafiksäkerhetsarbetet. Den tredje gäller placeringen av trafiksäkerhetskameror (ATK) och skyltningen i samband med dessa.

Detta är tre delstudier som syftar till att komma med förslag på åtgärder för bättre hastighetsövervakning. Två av studierna har fått något ändrade syften i förhållande till de syften som angavs i ansökan till Skyltfonden.
 

Delstudie 1: Fördelningen av fortkörningsböter på olika vägar, månader och tidpunkter

Syftet med den här studien var att undersöka om det finns någon skillnad mellan länen när det gäller antal utfärdade fortkörningsböter på olika vägar, månader och tidpunkter som polisen utfört under 2007. Forskning visar att den upplevda upptäcktsrisken har stor inverkan på hastigheten. Studien visar att upptäcktsrisken är väldigt låg på vissa tider och vägar, eftersom polisen utför väldigt få hastighetskontroller på dessa platser och under dessa tider. Flest hastighetskontroller utförs på 50-vägar, på våren och under dagtid. Om målet med trafiksäkerhetsarbetet är att få ner den totala hastigheten på samtliga vägar kan man därmed anta att det vore bra om polisen, i högre grad än i dag utförde hastighetskontroller på alla typer av vägar och under alla tider på dygnet.

Delstudie 2: Trafikpolischefers och trafikpolisers syn på Rikspolisstyrelsens riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet

Syftet med den här studien var att undersöka hur trafikpolischefer och trafikpoliser i tre län ser på Rikspolisstyrelsens riktlinjer för hur trafiksäkerhetsarbetet ska utföras. I skriften Polisens trafiksäkerhetsarbete framhålls att polisen förändrar trafikanternas beteenden på ett positivt sätt genom att utföra många kontroller och rapportera överträdelser. Trots detta så är det upp till varje län att själva bestämma om man ska jobba efter kvantitativa mått när det gäller antal utfärdade ordningsböter och fortkörningsböter. Intervjusvaren visar att det finns skillnader mellan länen när det gäller utförandet av hastighetsbevakning. Vissa län arbetar efter kvantitativa mått medan andra län inte gör det.

Delstudie 3: Anledningar till fortkörning vid fartkameror

Syftet med den här studien var att undersöka anledningen till att bilister kör för fort förbi ATK-kameror. De flesta svarade att de inte såg kameran eller att de såg den för sent för att hinna ner i laglig hastighet. I de fall där bilisterna inte såg kameran berodde det ofta på att de satt i andra tankar, att det var mörkt eller dåligt väder. Många ansåg att det vore bra med skyltar som precis innan kameran visar att den kommer samt skyltar som visar vilken hastighet som gäller. Några angav att de inte visste vilken hastighet som gällde, oftast därför att de åkte på en sträcka där hastigheten ändrades från 90 till 70.

De flesta som fått böter visste var kameran var placerad eftersom de åkte på en väg som de var vana att åka på. Detta kan tyda på att det är lättare att missa ATK-kameror på vägar som man är van att åka på eftersom man då tappar koncentrationen på körningen.

Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Vägverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten är författarens och överensstämmer inte med nödvändighet med Vägverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Rapport (pdf-fil, 104 kB, öppnas i nytt fönster)

Kontaktperson:
Heléne Haglund
Köpmangatan 4 E
641 30 Katrineholm
Tfn: 070-157 94 83
E-post: mattias.helene@spray.se

(Vägverkets beteckning: EK 50 A 2008:4697 Åtgärder för bättre hastighetsövervakning)

Projektet slutrapporterades i september 2009.