Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Cyklisters hjälmanvändning i ett regionalt perspektiv. Fokusgruppsintervjuer samt analys av olycks- och skadedata

Denna studies syfte är att erhålla kunskap om cykelhjälmsanvändning och dess variationer över landet. Inledningsvis studerades data över cyklisters olyckor, skador och hjälmanvändning när det gäller regionala skillnader. Dessa data hämtades från sjukvårdens rapportering i olycksdatabasen STRADA och från VTI:s observationsstudier av cykelhjälmsanvändning på cykelstråk. Studien begränsades till cyklister 16 år eller äldre och framför allt till orterna Stockholm, Malmö och Umeå.

Det kan konstateras att i Malmö är andelen olyckor mellan cykel och motorfordon 25 procent, vilket är en större andel än på de andra orterna. Därmed utgör singelolyckorna i Malmö en mindre andel (63 %). I Umeå utgör singelolyckorna en mycket större andel (81 %) och kollisionerna med motorfordon bara åtta procent. Om det är skillnader i trafikmiljön eller drift och underhåll som kan vara anledningen till dessa skillnader i olyckstyper är svårt att veta.

Dessutom kan konstateras att cykelhjälmsanvändningen i Stockholm är klart högst i landet, både på cykelstråk och i olyckor. Det går också att se att cykelhjälmanvändningen i Stockholms cykelolyckor är lägre än bland observerade Stockholmscyklister på cykelstråk. Det bör dock beaktas att observationerna bara görs dagtid måndag till fredag.

I projektet har även fokusgruppsintervjuer genomförts i Stockholm, Malmö och Umeå med totalt 23 deltagare. Dessa orter valdes med anledning av skillnader i cykelhjälmsanvändning och för att få en spridning när det gäller orter med olika klimat och olika trafikmiljöer.

Fokusgruppsintervjuerna har gett information om vad som påverkar valet att använda respektive inte använda cykelhjälm. Genom den kunskapen kan åtgärder utformas som skulle kunna leda till en högre cykelhjälmsanvändning över hela landet. Här följer några slutsatser:

  • Många börjar använda hjälm i samband med att man får barn. Då handlar det om att man vill skydda sig extra mycket och vara ett föredöme.
  • Fler använder cykelhjälm när man cyklar fort, där cyklingen sker nära bilar, där trafikintensiteten är hög och det upplevs som farligt att cykla.
  • Cykelhjälmsanvändningen upplevs som större bland dem som cykelpendlar, troligen också bland mer välutbildade personer.
  • Det upplevs som besvärligt hur och var man ska förvara cykelhjälmen när man uträttar ärenden på stan.Det upplevs som obekvämt med kombinationen mössa och hjälm på vintern.
  • Omsorg om frisyren kan vara ett hinder för att använda cykelhjälm.
  • Kunskap saknas om att de flesta cykelolyckor är singelolyckor.
  • Stockholms högre cykelhjälmsanvändning kan bland annat ha sin grund i en trafikmiljö där bilar förekommer närmare cyklisterna, en högre trafikintensitet på cykelbanorna och fler cykelpendlare.
  • Malmös lägre cykelhjälmsanvändning kan ha sin grund i att cyklisternas trafikmiljö till stor del är bilfri med separerade cykelbanor och planskilda korsningar. Där finns troligen också en längre cykeltradition och en större blandning av människor som cyklar.

Som ett resultat av studien ges rekommendationer och förslag till fortsatt forskning. Det är givetvis viktigt att kampanjer och andra initiativ och åtgärder som vidtas utvärderas.

  • Förbättrad datakvalitet i sjukhusets STRADA-rapportering när det gäller cykelhjälmsanvändning och eventuellt alkoholintag före olyckan.
  • Studier om påverkan från alkohol och droger vid cykling i trafik.
  • En studie som förutom data om olyckor, skador och cykelhjälmsanvändning även beaktar olycksplats och olika orters utformning av cykelvägnätet, drift- och underhållsstandard samt cyklisters exponering.
  • En större enkätstudie på flera orter som fångar cyklisters beteenden, attityder och åsikter när det gäller cykelhjälmsanvändning.
  • Kampanjer eller informationsinsatser som fokuserar på att lyfta fram goda förebilder som använder cykelhjälm och också att singelolyckan är den vanligaste cykelolyckan.
  • Initiativ för att svenskproducerad film bara ska visa cyklister med hjälm.
  • Initiativ för att arbetsgivare ska sporra arbetstagare att använda cykelhjälm.
  • Framtagning av vinterhjälmar och smart förvaring av cykelhjälm på cykeln stimuleras och kommuniceras till cyklister.
  • Förtydliganden av trafikregler som gäller cyklister och gående samt kommunikation av dessa.
  • Utredning om cykelhjälmslag för alla åldrar.

Denna rapport är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Rapport (pdf-fil, 835 kB, öppnas i nytt fönster)

Kontaktperson: Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Susanne Gustafsson, 581 95 Linköping, tfn 013-20 41 32, e-post: susanne.gustafsson@vti.se

Trafikverkets beteckning: TRV 2011/67792 "Vilka faktorer finns bakom att använda eller inte använda cykelhjälm och hur varierar dessa över landet".

Projektet beviljades hösten 2011 och slutrapporterades juni 2013.