Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Förstudie av automatiserade förarbeteenden

Ett projekt har gjort en undersökning som syftar till att ge ny kunskap om samband mellan förarskicklighet, paniktrösklar och trafiksäkerhetseffekter. Utgångspunkten har varit att panikhandlande är en stark orsak till många trafikolyckor. Undersökningen bygger på beteendevetenskaplig forskning och kunskap om hjärnan, där man utgår från att ett reflexmässigt beteende bäst lärs in i unga år och under lek.

I den förstudie som projektet består av har man undersökt hur mycket unga förare (9-11 år) beter sig när de kör bil för första gången och då på ett halt underlag. De unga förarnas beteende har videofilmats. Man har sedan studerat fordonen och analyserat förarnas mimik.

I studien konstaterar man att de förare som var under 9 år bara i undantagsfall förstod riktigt hur bilen fungerade, exempelvis genom reglagehanteringen. De flesta barn som var över 10 år kunde däremot snabbt orientera sig och uppfatta och förstå hur reglagen fungerade.

I studien framhålls hur viktigt det är att lära sig förstå hur g-kraften uppträder och verkar. Man påpekar därför vikten av att utforma till exempel sätena riktigt, eftersom det bland annat är genom kontakten med ryggstödet som föraren kan lära sig uppfatta g-kraftens verkningar.

Projektets förhoppning är att kunskapen från studien ska leda till en ny och mer effektiv förarutbildning. Tanken är då att man i ett tidigt stadium ”programmerar in” en viss reflex. Genom att programmera en förare när han eller hon kör under säkra förhållanden, kan hjärnan t.ex. lära sig att känna igen vad som händer vid en sladd. Då kan föraren reagera med rätt reflex utan panik i en senare och realistisk situation. Ett annat exempel på programmerad inlärning är att låta föraren få lära sig känna igen små förändringar i g-kraften för att kunna reagera på ett riktigt sätt i tid.


Kontaktperson:
Hans G. Eriksson, Eriksson Safe Training, Box 50, 641 21 Katrineholm. Tfn: 0157-700 70, fax: 0157-702 40, mobil: 0707-70 07 01, e-post: safetraining@hotmail.com

(Vägverkets beteckning: TR 80-A 97:2319, ”Automatiserade förarbeteenden”)