Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Hur påverkas körningen av lugnande medel och sömnmedel?

Många svenskar använder lugnande medel och sömnmedel. En stor del av dessa läkemedel innehåller s.k. benzodiazepiner, ett ämne som påverkar det centrala nervsystemet. Tidigare studier tyder på att trafiksäkerheten kan påverkas om man tagit medel som innehåller benzodiazepider. På uppdrag av Brottsförebyggande rådet har ett projekt därför undersökt vilken påverkan läkemedel med benzodiazepiner kan ha på bilkörning.

I tidigare studier har man bara använt friska personer som försökspersoner. Ett syfte med denna studie var att istället jämföra en grupp patienter som använde benzodiazepiner dagligen, med en frisk och medicinfri kontrollgrupp. De tjugo personerna i kontrollgruppen var i samma åldrar och av samma kön som de tjugo patienterna.

Testerna utfördes dels i simulator, dels i laboratorium, där bland annat korttidsminnet och olika reaktionstider testades. Försökspersonerna fick också själva uppskatta sin körförmåga och graden av påverkan. Dessutom bedömde erfarna poliser yttre symptom av påverkan, som balansen och förändringar i ögonen.

Resultatet av testen i körsimulator visar att det inte finns några påtagliga skillnader mellan patientgruppen och kontrollgruppen, åtminstone inte vid låga doser av benzodiazepiner. Inte heller laboratorietesterna ger några säkra besked om ämnets negativa effekter på trafiksäkerheten, även om patientgruppen visade sämre reaktionstid och korttidsminne. Patientgruppen upplevde högre ångest och mindre välbefinnande än kontrollgruppen. I projektet reserverar man sig dock för det resultatet och påpekar att benzodiazepiner ju i sig borde verka ångestdämpande.

Alla försökspersoner fick också bedöma sin körprestation sedan de druckit alkohol, men inte heller där fann man några märkbara skillnader mellan patientgruppen och kontrollgruppen.

Projektet är en delstudie som ingår i en större studie med fem andra undersökningar om droger, läkemedel och trafiksäkerhet. I den stora studiens undersökningar ingår bland annat diskussioner om drograttfylleriets omfattning och om vilka olycksrisker andra medel än alkohol kan medföra i trafiken. Där diskuteras även bevisproblem och förfarandet i domstolsmål som gäller drograttfylleri.

Kontaktperson:
Artur Solarz, Åkebyvägen 90, 183 35 Täby, Tfn: 08-401 87 00, 08-543 501 60 (sommarbost.) e-post: artur_solarz@hotmail.com och info@brottsforebygganderadet.se

Törnros Jan, Vikander Britt, Ahlner Johan, Jönsson Kjell-Åke, ”Lugnande medel och sömnmedel. Försök med läkemedelsanvändare och friska personer i simulerad bilkörning och laboratorietester”, VTI-rapport nr 425-1998, Solarz A, ”Drograttfylleri. Omfattning, olycksrisker och bevisproblem. Resultat från sex undersökningar”, ISBN 91-38-30893-2, ISSN 110-6706

(Vägverkets beteckning: FT 60 94:1709, ”Läkemedel, droger och trafiksäkerhet”) a