Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Körkortsmedicinska testmetoder

Syftet med projektet var att undersöka bedömningsmetoder som används vid körlämplighets-utredningar, både vissa kognitiva tester och praktiska körbedömningar på väg, men också om en intervention skulle kunna förbättra körbeteendet hos äldre bilförare.

Projektet har innefattat fyra delstudier med syftet att: undersöka hur arbetsterapeuter är involve-rade i bedömningar gällande bilkörning; hur bedömningar gjordes och på vilket sätt (Studie I); att undersöka om det kognitiva testbatteriet NorSDSA (Nordic Stroke Driver Screening Assess-ment), kunde predicera ett utfall vid en körbedömning för stroke och kognitiv svikt/demens patienter (Studie II); att undersöka en grupp friska äldre förare, både med specifika kognitiva tester och med praktisk körbedömning (Studie III); samt att studera om automatisk växellåda, i jämförelse med manuell växellåda, skulle kunna förbättra körbeteendet hos äldre bilförare (Studie IV).

Metod: I studie I skickades ett frågeformulär till 154 arbetsterapeuter inom geriatrik-, rehabilitering- och neurologkliniker. Ytterligare 19 skickades direkt till ett antal arbetsterapeuter som tidigare hade införskaffat ett testbatteri som används specifikt vid bilkörningsutredningar. Studie II innefattade testresultat från 195 patienter som hade genomgått en trafikmedicinsk utredning. I studie III blev 85 äldre friska bilförare bedömda gällande deras syn, kognition och körbeteende. I studie IV blev 31 äldre bilförare och 32 yngre bilförare bedömda två gånger på samma specifika körslinga; en gång i en bil med manuell växellåda och en gång i bil med automatisk växellåda.

Resultat: Av de svarande rapporterade 57 % att de var delaktiga vid utredningar av bilkörningslämplighet. Dock utfördes sådana utredningar på olika sätt och diverse bedömningsmetoder användes: allt ifrån icke-standardiserade aktivitetsbedömningar till test framtagna specifikt för utredningar av lämplighet gällande bilkörning. Trots att få kognitiva tester kan predicera körförmåga använde endast 19 % sig av körbedömningar. Det kognitiva testbatteriet NorSDSA kunde inte predicera utfallet av ett körtest för varken stroke patienter eller kognitiv svikt/demens patienter. En del av de äldre friska deltagarna uppvisade vissa brister i sitt körbeteende. Trots att de inte hade några trafikfarliga sjukdomar blev hela 21 % underkända vid körbedömningen. Att använda automatisk växellåda i stället för manuell växellåda förbättrade de äldre förarnas körbeteende, dock inte för de yngre förarnas körbeteende.

Slutsats: Att bedöma körlämplighet och körförmåga kan vara en utmaning för svenska arbetsterapeuter när det inte finns några riktlinjer kring lämpliga bedömningsinstrument. Ofta litar man enbart på kognitiva test(er) när man bedömer patienter, trots att det är oklart hur de skall tolkas. NorSDSA bör inte användas som det enda testet när man bedömer patienters körkortslämplighet. Bristen på riktlinjer kan vara problematisk för arbetsterapeuter, men också för patienter, när det är en risk för att de inte får en tillförlitlig bedömning. För att kunna utföra dessa bedömningar så behövs det också en specifik kompetens. Körbedömningar ses ofta som "sanningen/svaret" men man behöver också vara medveten om "normala" problem eller brister hos äldre bilförare. Att byta från manuell växellåda till automatisk växellåda kan vara ett sätt för äldre förare för att kunna fortsätta köra bil och därmed bibehålla deras mobilitet.

Denna rapport är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Slutrapport: Körkortsmedicinska testmetoder (pdf-fil, 19 kB, öppnas i nytt fönster)
Studie 1 (pdf-fil, 128 kB, öppnas i nytt fönster)
Studie 2 (pdf-fil, 113 kB, öppnas i nytt fönster)
Studie 3 (pdf-fil, 412 kB, öppnas i nytt fönster)
Studie 4 (pdf-fil, 187 kB, öppnas i nytt fönster)

Kontaktperson: Hälsohögskolan Jönköping, avd f rehabilitering Helena Selander, e-post: helena@mobilitetscenter.se  , tfn: 031-45 45 36

Trafikverkets beteckning: TRV 2010/17783 "Körkortsmedicinska testmetoder".

Projektet beviljades våren 2010 och slutrapporterades december 2012.