Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Lindrigt utvecklingsstörda som bilförare

Att körkortsinnehav och tillgång till bil innebär en högre livskvalitet och ökad delaktighet, är något som gäller inte minst för personer med olika funktionshinder. Detta gäller i synnerhet för dem som bor i glesbygden. Men hur många personer med funktionshinder i form av lindrig utvecklings-störning har körkort i Sverige idag? Vilka arbetsmarknadsmässiga och sociala fördelar innebär körkortet för dessa personer? Finns det anledning att ifrågasätta om denna grupp skulle vara mindre säkra bilförare? Det är några frågor man sökt svar på i detta projekt.

Man vet sedan tidigare att endast ett fåtal lindrigt utvecklingsstörda klarar att ta B-körkort. För att få reda på hur många de är som faktiskt har körkort idag, ombads 113 yrkesvalslärare vid gymnasiesärskolor att via en enkät svara på hur många lindrigt utvecklingsstörda elever de kände till som klarat körkortet.

Enkäten besvarades av 65 lärare. De visade sig känna till 519 elever som under en tioårsperiod klarat av ta körkort, d.v.s. endast cirka 52 personer per år. Av gymnasiesärskolorna var det sex skolor som utmärkte sig, där 202 av de 519 eleverna tagit sitt körkort. Vid dessa skolor hade man också i första hand inriktat sig på en mer organiserad trafikundervisning för B-körkort.

Av de 202 eleverna intervjuades 20 mer ingående. Intervjuerna visade klart att körkortet haft en mycket stor del i att alla utom en av de intervjuade hade ett arbete. Det framgick också att körkortet inneburit ett stort steg framåt i deras sociala utveckling och hade stor betydelse, inte minst för självkänslan.

I Statistiska centralbyråns register kontrollerades också om dessa personer varit inblandade i polisrapporterade trafikolyckor med personskador som följd. Syftet var att undersöka om det finns orsak att ifrågasätta trafiksäkerheten hos lindrigt utvecklingsstörda bilförare. Någon statistisk signifikans som visar att dessa förare är överrepresenterade i den typen av olyckor kunde man inte finna. Projektets slutsats är att lindrigt utvecklingsstörda varken kan anses vara bättre eller sämre än andra bilförare.

Slutligen betonas vikten av att inte bara anpassa bilar tekniskt till personer med olika funktionshinder. Man efterlyser även en mer individuellt anpassad utbildningsmetodik inom förarutbildningens körkortsteori, så att också personer med intellektuella funktionshinder bättre kan tillgodogöra sig den. Det innebär exempelvis att man då måste ta hänsyn till att personer med intellektuella och kognitiva störningar t.ex. ofta har en minskad förmåga att tänka abstrakt och också behöver längre inlärningstid.

Sävstaholmsstiftelsen har varit medfinansiär till projektet.

Kontaktperson:
Göran Brorsson, Carlgrensvägen 58, 892 30 Domsjö Tfn: 0660-515 71, fax: 0660-880 06, mobil: 070-660 61 02 För beställning av hela studien, sänd e-post till: gb@park.se 

(Vägverkets beteckning: : FT 10-A 96:7313, "Lindrigt utvecklingsstörda som bilförare”)