Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Social rapportering av trafikskador och trafiksäkerhet i svenska massmedia 94-98

Den massmediala bevakningen av skadehändelser i trafiken har analyserats inom ramen för en studie som genomförts vid Olycksanalysgruppen, Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Två lokala dagstidningar, Västerbottens-Kuriren och Västerbottens Folkblad samt en större regional dagstidning, Sydsvenska Dagbladet har undersökts. I materialet ingår totalt 1 518 publicerade artiklar under åren 1994-1998. Flera viktiga resultat kan uppvisas.

Vissa skadehändelser uppmärksammas mer än andra i pressen. I hela materialet återfanns totalt 89 artiklar på tidningarnas förstasidor vilket motsvarar 5,8 % av alla omskrivna skadehändelser. Skadehändelser med personbilar inblandade utgjorde förstasidesnyhet i störst utsträckning. 60,6 % av alla skadehändelser på förstasidorna bestod av personbilsolyckor. Den vanligaste rapporteringsformen utgjordes av notiserna. Medias synes inte ha någon enhetlig policy i rapporteringen vad avser namnpubliceringar på omkomna. Knappt var femte (19,6%) bevakad skadehändelse illustrerades med bildmaterial på fordon och/eller skadeplats. 5 % av alla artiklar innehöll namnpubliceringar på omkomna. I materialet återfanns uppgifter om 187 omkomna varav namnuppgifter publicerades i 76 fall (40,6 %). I samband med 98 skadefall (6,4 %) publicerades sådana uppgifter i test och på bild att identifiering av skadade och/eller omkomna var möjlig. Underrapportering förelåg i samtliga tidningar avseende alla trafikantkategorier. Störst var underrapporteringen om skadehändelser där cyklister var inblandade.

De tre tidningar som undersökts har publicerat få uppföljande artiklar om orsaksmekanismer och följdverkningar för de som skadats i olyckorna. Sociala reportage om trafikskadades rehabilitering och återgång till arbetslivet har skildrats sparsamt. Få av de artiklar som publicerats i Västerbotten-Kuriren år 1998 innehöll information om skadepreventiva åtgärder som  t ex bilbältesanvändning, hjälmanvändning eller förekomst av airbag. Av de 114 skadehändelser där en personbil var inblandad omnämndes användandet av bilbälte i knappt 3 % av fallen. Inte heller fordonens utrustning av ev airbag eller bilbältespåminnare framgick av artiklarna i någon större utsträckning (drygt 2 %).

För att mediabevakningen ska kunna utvecklas fordras en större inriktning på att beskriva hur olyckor kan förhindras samt vilka konsekvenserna kan bli för den enskilde.


Kontaktperson:
Jörgen Lundälv, politices doktor och forskare, Akut- och katastrofmedicinskt centrum, Olycksanalysgruppen, Norrlands universitetssjukhus, 901 95  Umeå.
Tfn: 090-785 00 00, mobiltfn: 070-215 11 86,  fax: 090-77 17 55, e-post: jorgen.lundalv.us@vll.se

“Det talande offret. Journalistik vid olyckor och katastrofer”. Gävle: Meyers förlag, 1999 (152 sidor), (lärobok).
”Trafikskador, alkohol och droger i svenska massmedia 1994-1998 – en studie av lokal press i Umeå stad” (1999), (rapport).

(Vägverkets beteckning: TR 80 A 98:2155 ”Social rapportering av trafikskador och trafiksäkerhet i svenska massmedia 94-98”).

Projektet slutrapporterades mars 1999.