Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Taktiskt arbete mot drograttfylleri

Projektets övergripande syfte har varit att utveckla polisiära metoder för att upptäcka och lagföra personer som kör motordrivna fordon under påverkan av andra droger än alkohol.
Huvudsyftet kan sammanfattas i att strävan varit att förbättra kunskapsläget hos

Svenska Polisen med avseende att:

  • Upptäcka och stoppa drogpåverkade förare genom så kallad profilering
  • Bedöma situationer, skapa skälig misstanke och övrigt vidta adekvata åtgärder utifrån lagstöd.
  • Initiera processer mot drogfrihet.

Arbetet bedrivs som kursverksamhet för poliser på olika orter i landet.
Kurserna har gett omedelbara resultat, dels genom att det vid varje tillfälle anträffats ett antal drogpåverkade förare, narkotika har tagits i beslag, körkort har omhändertagits osv.
Träffprocenten, dvs. den andel av de fordonsförare som stoppats för kontroll har blivit högre efter genomförda kurser. De gäller för såväl drog- som alkoholpåverkade förare. Effekterna har kvarstått så att polisen även efter genomförd kurs fortsatt att arbeta intensivt med problemet.

Förundersökningsledarna har blivit vaknare på problemet och har, efter förbättrade kunskaper om möjligheterna att beslagta om körkortsomhändertagande vid misstänkt drograttfylleribrott, också börjat göra det i högre utsträckning än tidigare. Det har också varit nyttigt att förbättra kunskaperna om regelverket vid tvångsmedelsanvändning, främst husrannsakan och kroppsbesiktning. När det gäller användning av tvångsmedel är det förstås viktigt att noggranna överväganden görs vid varje enskilt tillfälle; rättssäkerheten är alltid överordnad effektiviteten och även narkotikamissbrukare omfattas av våra grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.

Kortfattad sammanställning från slutsatser:

  • Dödsorsaksundersökningarna på omkomna fordonsförare är/har varit ofullständig med avseende på förekomst av narkotika
  • Det finns en tydlig koppling mellan personer som kör bil utan körkort och drograttfylleri
  • Rikspolisstyrelsens kurser ”Drogtecken och symptom” känns till viss del som ett hinder för att kunna bygga upp skälig misstanke, eftersom de ”tydliga tecken” man söker efter sällan eller aldrig finns där
  • Kunskapsläget hos svenska poliser i allmänhet, och hos trafikpoliser i synnerhet, är dåligt om både förekomst av narkotika i trafiken och om effektiva operativa arbetsmetoder
  • Skellefteåmodellen/SMADIT tillämpas inte effektivt i många kommuner; förmåga och vilja saknas i vissa fall till följd av dålig utbildning och icke fungerande samverkansrutiner
  • Rikspolisstyrelsen bör ta ett större ansvar för bekämpningen av drograttfylleri i form av tydligare direktiv och genom att påskynda utvecklingen av tekniska hjälpmedel
  • Grundläggande kunskaper om drograttfylleri bör på samma sätt som alkoholrattfylleri delges alla polisstudenter vid våra tre utbildningsorter
  • Utbildningen på lokal nivå, liknande vår kurs ”Taktiskt arbete mot drograttfylleri”, måste fortsätta och intensifieras

Slutrapport, taktiskt arbete mot rattfylleri (doc, 2 MB, öppnas i nytt fönster)

Kontaktperson:
Polisutbildningen i Umeå, Umeå universitet, 901 87 Umeå,
projektansvarig, Håkan Larsson, tfn: 070-568 93 93, E-post: hakan.larsson@polis.umu.se

(Vägverkets beteckning: EK 50 A 2007:5071 ”Taktisk arbete mot drograttfylleri”)

Projektet har utförts under våren 2007 tom maj 2008. Projektet slutrapporterades maj 2008.