Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Trygghet och säkerhet på villagator

Det senaste decenniet har många villagator byggts med principen att smala, vindlande gator ger god trafiksäkerhet. Många inkomna ärenden till trafikkontoret i Göteborg gäller dock otrygghet i dessa nybyggda områden och på många gator har gummigupp, blomkrukor och stenbumlingar satts ut i efterhand på initiativ av de boende.

Syftet med projektet är att beskriva boendes upplevelse och önskemål om sin villagata utifrån trafiksäkerhet och trygghet. Att genom intervjuer och en enkätstudie med boende ta reda på vad de moderna utformningsnormerna innebär för de boende jämfört med äldre, breda gator.

De boende är överlag nöjda både på de smala och breda villagatorna (det är trevligt att stå och prata, bra för gående, kan röra sig utan att tänka på bilarna), men lite mer nöjda på de breda gatorna. Denna skillnad är störst bland de äldre boende (<65).

Barn (5-12 år) rör sig i stor utsträckning självständigt på båda gatutyperna. Gatorna används både till att gå på, cykla på och leka på (spela boll/hoppa hage) på båda gatutyperna. De boende på smala gator instämde i något större grad i att barnen använder gatorna självständigt, dock svarade hälften av de boende på smala gator att det är snarare är osäkert än säkert för barn att gå på gatan. På breda gator är det enbart 25 % som svarade att det snarare är osäkert för barn att gå på gatan.

De vanligaste orsakerna till att de boende på smala gator upplevde att det inte är säkert för barn var bilarnas hastighet, tätt följt av att barnen dyker upp fort och att bilarna kommer nära. Motsvarande på breda gator var bilarnas hastighet, följt av dålig sikt och att barnen kommer fort.
Hastighetsmätningarna visar att biltrafiken går långsammare på de smala gatorna än på de breda (medelhastighet på knappt 16 km/h samt 85-percentil på 22 km/h på de smala gatorna och motsvarande på breda gator var 20 km/h respektive 27 km/h.). De boende på smala gator upplevde dock att hastigheten var högre, än de på breda gator. De boende på smala gator är näst intill samstämmiga om att det behövs farthinder medan de på breda gator är nästan lika samstämmiga om att det inte är nödvändigt.
Detta visar tydligt att upplevelsen av hastigheten inte är direkt kopplad till den faktiska hastigheten. Sikt, närhet till bilarna samt möjlighet att komma undan från bilarna har troligen stor inverkan på hur hastigheten upplevs.

De boende på både smala och breda gator känner sig relativt säkra på gatan. De på breda gator känner sig dock säkrare än de på smala. När de inte känner sig säkra anger 80% av de boende på smala gator bilarnas hastighet som orsak trots att medelhastigheten var 16 km/h och 85-
percentilen 22 km/h. På de breda gatorna, där hastigheten var något högre uppgavs, "annan orsak" som vanligaste anledning till att de kände sig osäkra och den vanligast nämnda orsaken var vinterväglaget. Bilarnas hastighet och närhet uppgavs också, av ca 40% av de svarande på
breda gator som viktiga orsaker då de kände sig osäkra.
En liten övervikt av de boende på smala gator tyckte att sikten är god och att gatan skulle kännas säkrare om det fanns trottoar. De boende på breda gator tyckte att sikten var god och de allra flesta tyckte inte alls att gatan skulle kännas säkrare med trottoar.

Hälften av de boende på smala gator tycker att gatan skulle vara säkrare och bättre på andra sätt om den var bredare medan i princip ingen tycker att den skulle vara smalare. De allra flesta på breda gator tycker inte att gatan skulle vara varken säkrare eller bättre på andra sätt om den var varken bredare eller smalare. Den tydligaste skillnaden mellan de boendes uppfattning av
gatornas utformning är dock att de på smala gator tycker att gatan skulle kännas säkrare med farthinder medan de på breda gator inte tycker det.

Slutsats
Trafiksäkerheten på de moderna villagatorna är god, med låga hastigheter, men de boende upplever en viss otrygghet. Otryggheten är dock problematisk, både för att en fungerande villagata är en förutsättning för oskyddade trafikanters mobilitet och för att nybyggda gator med en genomtänkt utformning ofta omedelbart ändras genom att gummigupp, blomkrukor och stenbumlingar sätts ut. Arbetet med att utveckla utformningsprinciper för villagator bör därför gå vidare med målet att tryggheten för oskyddade trafikanter ska öka utan att trafiksäkerheten
försämras och bilarnas hastighet ökar.

Denna rapport är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Rapport (pdf-fil, 2,1 MB, öppnas i nytt fönster)

Kontaktperson: Tyréns AB, Lisa Sakshaug, Lilla Badhusgatan 2, 411 21 Göteborg, mailadress: lisa.sakshaug@tyrens.se tfn vx 010452 20 00

Trafikverkets beteckning: TRV 2011/12268 "Trygghet och säkerhet på villagator".

Projektet beviljades våren 2011 och slutrapporterades februari 2013.