Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Unga på moped – en studie av riskgrupper och riktade polisinsatser för att motverka trimning

Trimmade mopeder och höga hastigheter upplevs som ett allt större trafiksäkerhetsproblem. Antalet svårt skadade och dödade ungdomar riskerar att öka till följd av det ökade antalet mopeder som finns i trafiken i dag och de högre hastigheterna som förekommer.

En vanlig polisiär insats för att minska trimning och vårdslös körning är att följa efter mopedister vars mopeder misstänks vara trimmade. Detta kan leda till ”jaktsituationer” som kan medföra ökad risk för såväl mopedisten som medtrafikanter. Syftet med denna rapport är att utvärdera en alternativ arbetsmetod samt att genom intervjuer, observationer och enkäter öka vår kunskap om ungdomars inställning till mopedåkande och trimning.

Resultaten visade att polisens insatser på experimentorterna inte fått någon inverkan på ungdomars attityder och inställning till trafiksäkerhet. En möjlig förklaring kan vara att arbetsmetoden är ny och att den inte var tillräckligt omfattande.

Föräldrarna har en inverkan på ungdomarnas inställning till trimning. Bland dem som trimmar verkar föräldrarna ha en tolerant inställning till trimning. Resultaten från enkäterna visar att de som har kört moped det senaste året men inte har en egen moped samt de som har en egen moped och trimmar är mer positiva till att ta risker i trafiken, kan tänka sig att köra i högre hastigheter och har mer erfarenhet av trafikförseelser. Dessutom har de den uppfattningen att föräldrar, kompisar och andra trafikanter tycker att det är acceptabelt att köra fortare än hastighetsgränsen. Dessa två grupper är inte lika engagerade i organiserade aktiviteter på fritiden som övriga två grupper, deras föräldrar är inte lika stränga, betygen anses inte vara lika viktiga och de uppger i något högre utsträckning än övriga två grupper att skolan är svår eller tråkig.

Utifrån denna studie kan vi se att trimning inte är ett isolerat beteende utan att det är kopplat till en viss livsstil. För att minska trimningen krävs därför en ökad kunskap om de faktorer som påverkar målgruppens beteende samt bättre metoder för att upptäcka trimning. Kvalitativa metoder kan användas för att undersöka upplevelser och uppfattningar om mopedproblematiken med föräldrar, ungdomar och boende i särskilda bostadsområden där problemet upplevs vara utbrett. Även analyser av inkomna samtal/klagomål till polisens kommunikationscentraler kan vara värdefullt samt utvärderingar av vilken effekt polisens arbete har på antalet mopeder över tid.

Rapport (pdf-fil, 939 kB, öppnas i nytt fönster)

Kontaktperson:
Sonja Forward
VTI
581 95 Linköping
Tfn: 013-20 40 00
E-post: sonja.forward@vti.se

(Vägverkets beteckning: EK 50 A 2006:22340 ”Punktmarkering av unga mopedister för att motverka trimning och vårdslös körning”)
Projektet slutrapporterades i juni 2009