Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Utvärdering av hur alkolås används som kvalitetssäkringsverktyg för att säkerställa nyktra transporter

Alkoholpåverkade förare är ett stort problem i Sverige, både inom privat- och yrkestrafik. För att få bukt med problemet väljer allt fler transportverksamheter att installera alkolås i sina fordon. Dalarnas forskningsråd har under år 2006 utfört en studie för att studera hur alkolås används inom transportsektorn för kvalitetssäkra transporter.
 
I denna studie har vi visat hur alkolås används som ett kvalitetsäkringsverktyg inom transportsektorn. Vi har även studerat de hinder som finns för att installera alkolås och attityderna till dessa hinder. Svaren från de som har installerat och de som inte har installerat har jämförts. Ett viktigt hinder är att det upplevs som dyrt att installera. I denna rapport visar vi dock att det finns möjliga ekonomiska vinster att göra efter en installation, till exempel vid upphandlingar samt genom lägre frekvens av sjukskrivningar och olyckor.

Varför och hur används alkolåsen?

Vi var intresserade av dels varför verksamheterna valde att installera alkolås,  dels hur de använder låsen i sin dagliga verksamhet. De verksamheter som vi studerade var främst: lastbilsåkerier, bussföretag, taxiföretag, entreprenadföretag, och offentlig verksamhet (kommuner och landsting). Undersökningen genomfördes med hjälp av enkätundersökningar.

Den viktigaste anledningen till att verksamheterna hade installerat alkolås var att det var en del av deras kvalitetsarbete. En fjärdedel har gjort det efter krav vid upphandlingar. Endast en väldigt liten andel uppger att det har skett efter observerade alkoholproblem i verksamheten.   

Att installera alkolås kostar pengar, vilket kan uppfattas som ett stort hinder för att installera. I vår undersökning visade det sig att ett alkolås har kostat cirka 15 000 kronor att installera och cirka 2 000 per år i servicekostnader.

Andel blås med för hög alkoholhalt

Vi frågade verksamheterna om andelen positiva blåsförsök, alltså hur stor andel av alla alkolåsblås som skedde med för hög alkoholhalt. Resultatet i de verksamheter som angav exakt antal positiva blåsförsök och exakt antal totalt antal blåsförsök var att alkoholhalten var för hög vid 0,048 promille av alla försök.
 
Svarsfrekvensen var låg, bara ca en tredjedel av verksamheterna svarade. Det finns en risk att bara de verksamheter som har ”bra” siffror redovisar dem, med tanke på hur känslig en sådan uppgift är. Det behövs dock ytterligare undersökningar för att visa detta.

Vad händer efter ett blås med för hög alkoholhalt?

En stor andel av verksamheterna använder bara sina alkolås som en startspärr, ledningen av verksamheten följer inte upp med någon åtgärd. Majoriteten följer dock upp ett positivt blåsförsök enligt sin alkoholpolicy. En väldigt liten andel för statistik över alkolåsblåsförsöken.

Efter ett blåsförsök med för hög alkoholhalt sker ett personligt samtal med den berörda föraren, men inget ytterligare händer. Bara en verksamhet anger att de har erbjudit en förare en alkolholbehandlingskontakt.

Positiva attityder hos förarna

Förarnas attityder till att använda alkolås i sin vardag är i allmänhet positiva. Nästan 80 procent av verksamheterna anger att de anställda har en positiv erfarenhet av alkolås. 70 procent anger att attityden har blir mer och mer positiv. I de verksamheter som använt alkolås en längre tid är förarna är mer positiva än vad förarna är i verksamheter som bara använt alkolås en kortare tid.

Positiva och negativa effekter

40 procent anger att installationen av alkolås har hjälpt dem att få transportkontrakt, ett fåtal har märkt att antalet olyckor har minskat samt att sjukskrivningarna har minskat.
 
Över 70 procent anger att de har haft tekniska problem med sina lås. Ungefär hälften av dessa har angett att detta resulterat i deras fordon blivit stående.
 
Nästan alla de tillfrågade verksamheterna rekommenderar andra verksamheter att installera alkolås.

Skäl till att inte installera alkolås

I projektet studerade vi också transportverksamheter som inte har installerat alkolås än. Den viktigaste frågan var varför de inte hade gjort det. För sex av tio av verksamheterna som inte installerat var skälet att de tycker att det är för dyrt. Den näst viktigaste anledningen är att verksamheterna inte har observerat alkoholproblem i sina verksamheter. En sjättedel svarar att det är för krångligt med alkolås och lika många är rädda för att fordon kan bli stående.

 
Tre av fyra verksamheter av dem som inte installerat tror att det kommer vara mycket eller ganska viktigt i framtiden att ha alkolås.

Verksamheternas erfarenheter av alkoholproblem

Eftersom en del av våra frågor till verksamheterna med eller utan alkolås var gemensamma kunde vi göra en jämförelse mellan grupperna. Gruppen som har installerat alkolås har större erfarenheter av alkoholproblem än de som inte har gjort det. På tre frågor som handlar om misstanke om alkoholproblem till upptäckta rattfylleribrott i verksamheten svarar de som installerat oftare att de har haft dessa problem. Detta kan vara en förklaring till att verksamheter som installerat alkolås oftare har en alkoholpolicy för sin verksamhet, särskilt efter installationen, men även innan.

Användning av alkolås som kvalitetssäkringsverktyg inom transportsektorn (pdf-fil, 962 kB, öppnas i nytt fönster)

Kontaktperson:
Johan Kostela, Dalarnas forskningsråd, Åsgatan 35, 791 25 Falun, Tfn 023-70 91 25, e-post johan.kostela@dfr.se
(Vägverkets beteckning EK50A2005:23459 ”Utvärdering av hur alkolås används som kvalitetssäk- ringsverktyg för att säkerhetställa nyktra transporter”)

Projektet slutrapporterat oktober 2007