Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Vägen till körkort för ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos

I projektet har genomförts dels en litteraturgenomgång över aktuell forskning och publicerade artiklar, som berör hur neuropsykiatriska funktionsnedsättningar påverkar beteende som förare och förmågan att hantera trafik, dels en uppföljning av ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som genomfört utredning på Mobilitetscenter med godkänt resultat och deras erfarenheter och resultat under påföljande körkortstutbildning.

I litteraturgenomgången redovisas flera studier där man för diagnosgruppen ADHD påvisar att diagnosen påverkar förarbeteendet med ökad frekvens felhandlingar och ökat risktagande. Flertalet studier är dock utförda med mycket unga förare med mycket lite erfarenhet som självständig förare. Det är sannolikt att krav under körkortsutbildningen påverkar färdigheter och beteende som självständig förare, utbildningskrav som varierar mellan olika länder. Flera studier påvisar samstämmiga resultat att förarbeteende för personer med ADHD påverkas positivt av medicinering. Litteraturgenomgången har visat att det finns ytterst lite forskning om förarbeteende för personer med diagnoser inom området autismspektra. De flesta studier som publicerats har sitt ursprung i USA och Kanada.

Syftet var att undersöka om ungdomar med ADHD och Aspergers syndrom, som godkänts vid utredning på Mobilitetscenter för körkortstillstånd, slutligen fått sitt körkort samt deras erfarenheter och upplevda svårigheter under körkortsutbildningen. Resultatet visar att för ungdomar med Aspergers syndrom är svårigheten att tolka och förstå andra trafikanters agerande som gör bilkörningen till en svårhanterlig aktivitet. För ungdomar med ADHD förefaller den största svårigheten vara inlärningen av teorin under körkortsutbildningen. Ungdomar med Aspergers syndrom hade i genomsnitt fler underkända körprov medan gruppen med ADHD behövde fler teoriprov för att få godkänt. Ungdomarna med Aspergers syndrom tog i snitt dubbelt så många trafiklektioner jämfört med ungdomar med ADHD. Synpunkterna från trafiklärarna överensstämmer väl med det som ungdomarna själva upplevt vara svårt.

För att öka kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och hur dessa påverkar beteende i trafik hos förare med neuropsykiatriska funktionshinder behövs nya projekt för att bygga upp en kunskapsbas baserade på svenska förhållanden.

Denna rapport är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Slutrapport (pdf-fil, 231 kB, öppnas i nytt fönster)

Kontaktuppgifter: Mobilitetscenter, Ingrid Bolin, Västra Frölunda, www.mobilitetscenter.se,
e-post info@mobilitetscenter.se tel 031-22 05 90

Trafikverkets beteckning: TRV 2010/84944 "Vägen till körkort för ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos"

Projektet beviljades hösten 2010 och slutrapporterades juni 2012.