Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Yrkesförarkulturer – ökad säkerhet bland yrkesförare

Yrkesförarna är en viktig trafikantkategori ur flera aspekter och kraven pådem är i många fall höga. Inte sällan är det även så att olika intressenter,t.ex. företag, kunder, medtrafikanter och myndigheter ställer olika typer avkrav – inte minst att yrkesförarna ska agera professionellt i trafiken och vara föredömen för andra.

Det finns flera olika typer av yrkesförare, t.ex. förare av tunga fordon, bussar och taxi. Tunga fordon i trafiken är speciellt problematiska ur trafiksäkerhetssynvinkel då konsekvenserna av olyckorna är så mycket allvarligare när det är tunga fordon inblandade. Tunga fordon är exempelvis överrepresenterade i dödliga kollisioner för bilåkande. Ytterligare en problematisk faktor är att antalet lastbilar i Sverige har dubblerats de två senaste decennierna och i samma takt har de tunga transporterna ökat. Denna trend förväntas att fortsätta och ge en 33% ökning av antalet lastbilskilometer mellan åren 2000-2020 (Björnstig mfl. 2006).

Olika mätningar visar att det finns stora förbättringsmöjligheter vad gäller hastighetshållning, bältesanvändning, kör- och vilotider, alkohol/droger samt stress och trötthet bland yrkesförarna (Trafiksäkerhetsarbete inom företag med tunga transporter, Trivector rapport 2003:26). Däremot saknas det generell kunskap om hur yrkesförarna själva ser på dessa aspekter och hur väl de anser sig följa de regler som finns. Några av dessa aspekter har kartlagts i en föremätning inom projektet Skogskvalitet på väg (Föremätning i projektet Skogskvalitet på väg, Trivector rapport 2005:34), men mätningen är avgränsad till flis- och timmerbilsförare och avsaknaden av jämförelser med mätningar inom andra yrkesförarkategorier har upplevts som en brist.

Efter att under ett antal år ha följt intresset för miljö och trafiksäkerhet bland svenska företag är vår uppfattning att transportbranschen är betydligt mer intresserad av att arbeta med dessa frågor idag än vad man var för 5-10 år sedan.I en enkätundersökning från 1999 (Företagens arbete med miljö och trafiksäkerhet inom transportområdet, Trivector rapport 2000:14) framgick att merparten av företagen arbetar med miljöfrågor i en eller annan form, medan arbetet med trafiksäkerhet var mer blygsamt om alls existerande. En studie (Trafiksäkerhetsarbete inom företag med tunga transporter, Trivector rapport 2003:26) år 2003, som vände sig till trafiksäkerhetsaktiva transportintensiva företag och andra aktörer, visar på ett stort intresse och engagemang för trafiksäkerhetsfrågorna, men avsaknad av verktyg och rutiner för ett systematiskt arbete.

Till detta ska även läggas att myndigheterna ställer krav på en obligatorisk vidareutbildning för yrkesförarna med start från 2008, vilket i sig ställer krav på branschen att skapa relevant utbildning för yrkesförarna.Med ledning av ovanstående är vår bedömning att det är ett synnerligen gott tillfälle att nu intensifiera arbetet med att stötta företagen och yrkesförarna att bli de föredömen i trafiken de borde vara både med avseende på trafiksäkerhet och på miljö. Med ökad kunskap om ovan nämnda aspekter kan adekvata metoder och verktyg förfinas och utvecklas.


Yrkesförarkulturer - Ökad säkerhet bland yrkesförare (pdf-fil, 1 MB, öppnas i nytt fönster)
Yrkesförarkulturer - Ökad säkerhet bland lastbilsförare (pdf-fil, 922 kB, öppnas i nytt fönster)

Kontaktperson:
Trivector Information AB, Inger Linderholm, Åldermansgatan 13, 227 64 Lund Tfn 046-38 65 31, fax 046-38 65 25, e-post inger.linderholm@trivector.se

(Vägverkets beteckning EK50A 2006:4674 ”Yrkesförare som föredömen i trafiken”)

Projektet slutrapporterat april 2008