Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Synfält och trafiksäkerhet II - Vilka synfältsdefekter ger osäkra förare vid diabetes eller drusenpapiller?

Projektets viktigaste slutsats är att synfält är viktigt för att kunna köra bil säkert. Olika sjukdomsgrupper påverkas dock olika mycket av synfältsdefekter med liknande utbredning.

Beskrivningen av projektet nedan är ett exempel på ett avslutat projekt som beviljats medel från Skyltfonden. Texten uppdateras därför inte. Datumet på sidan uppdateras däremot regelbundet.

För att värdera synfältsdefekters påverkan på bilkörning bedrev VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) i Linköping mellan 2016-2018 simulatortester för personer med indraget körkort till följd av synfältsdefekter. Målet var att utveckla en metod för att bedöma om dessa individer kunde köra trafiksäkert eller inte. Av 334 personer som genomgick testet blev 67% bedömda som säkra förare, och kunde ansöka om att återfå körkortet. I ett tidigare projekt finansierat av Skyltfonden (TRV 2018/25726) har simulatorresultat från deltagare med synfältsdefekter från stroke respektive glaukom analyserats. Strokegruppen fick ett godkänt test i 65%, glaukomgruppen i 72%. Centrala synfältsbortfall var av större betydelse för trafiksäkerhet än påverkan i periferin. Yngre blev godkända i högre grad än äldre. I båda grupperna fanns individer med omfattande synfältsdefekter som ändå kunde få ett godkänt test. Av de godkända individerna ansökte och beviljades 83% om att återfå körkortet. Vid uppföljning av olycksstatistik 2-4 år efter testet hade ingen av dessa varit involverade som bilförare i någon registrerad trafikolycka.

I denna fortsättning på det tidigare projektet har simulatorresultat analyserats för individer med synfältsdefekter från drusenpapiller eller laserbehandling av ögonförändringar från diabetes. Jämfört med en normalseende kontrollgrupp hade diabetesgruppen ett mer riskabelt körbeteende. Utbredningen av defekter i det övre synfältet korrelerade till ett underkänt test. Gruppen med drusenpapiller var däremot lika säkra som kontrollgruppen, trots att deras centrala synfält hade mer defekter än de underkända individerna i diabetesgruppen. Av de godkända individerna i dessa grupper ansökte och beviljades 85% om att återfå körkortet. Vid uppföljning av olycksstatistik 2-4 år efter testet hade ingen av dessa varit involverad i trafikolyckor som bilförare. Resultatet ger stöd för hypotesen att olika sjukdomsgrupper påverkas olika mycket av synfältsdefekter med liknande omfattning. Detta gör det komplicerat att bedöma trafiksäkerhet endast utifrån synfältsundersökningar. Eftersom bilkörning är en högst multifaktoriell verksamhet rekommenderas istället en helhetsbedömning av visuella, perceptuella, kognitiva och motoriska färdigheter. Eftersom även individer med omfattande synfältsdefekter kan vara trafiksäkra är det därför rimligt att erbjuda någon typ av praktiskt körprov vid oklara körkortsärenden. Internationellt används på många håll test på väg, men ett simulatortest är troligen ett lämpligt tillägg för att under standardiserade former kunna testa särskilt farliga situationer.

Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverket Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Slutrapport Synfält och trafiksäkerhet II - Vilka synfältsdefekter ger osäkra förare vid diabetes eller drusenpapiller? (pdf, 694 kB)

Kontaktperson: Tomas Bro, Ögonmottagningen, Höglandssjukhuset Eksjö. Mejla Tomas Bro via e-postformuläret under Kontaktuppgifter om du vill kontakta honom.

Trafikverkets beteckning: TRV 2019/107341  Synfält och trafiksäkerhet II - Vilka synfältsdefekter ger osäkra förare

Projektet slutrapporterades februari 2021.