Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Ökad cykelhjälmsanvändning – cyklisters drivkrafter och statens styrmedel

Hjälmanvändning har en potential att minska antalet omkomna cyklister med 25 % och att minska antalet allvarligt skadade cyklister med 10 %. Hjälmanvändningen kan därmed lämna ett betydande bidrag till det övergripande nationella trafiksäkerhetsmålet till år 2020.

Den här studien handlar om hur cyklister frivilligt tack vare drivkrafter i det lokala sammanhanget ökar sin cykelhjälmsanvändning samt hur en viss offentlig icke-tvingande styrning via dessa lokala drivkrafter kan göra det möjligt att nå det gällande indikatormålet för hjälmanvändningen för år 2020, 70 %. I den här studien identifierades 25 lokala drivkrafter för ökad hjälmanvändning.

År 2013 uppgick hjälmanvändningen till drygt 36 %. Graden av användning av cykelhjälm skiljer sig mycket mellan kommunerna i Sverige. I Stockholm har användningen redan nått drygt 73 % medan användningen i mindre kommuner är lägre än 20 %. Stockholmscyklisternas höga hjälmanvändning har drivits fram av trafikbaserade argument, argument kring jag själv och den egna familjen, argument knutna till hjälmen, argument knutna till upplevelse av olyckor, argument om massmedialt tryck och argument om normalitet. Hjälmanvändningen i Stockholm tycks ha uppnått en nivå där ökningen har blivit självgående.

Sammantaget visar studien att åtgärder för att på frivillig väg öka användningen av cykelhjälm har störst chanser att nå framgång i följande målgrupper:

(1) Pendlarcyklister. Det är viktigt att förstärka den redan positiva trenden ifråga om hög hjälmanvändning på pendlingsstråken i de större kommunerna.

(2) Föräldrar. Insikten om vikten av att vara en god förebild för sina barn kan få fler föräldrar att börja använda cykelhjälm. Föräldrar kan nås via barnavårdscentraler, förskolor, grundskolor och föräldraföreningar.

(3) Äldre. Äldre cyklister kan nås genom informations- och utbildningsinsatser riktade till landets fem ledande pensionärsorganisationer. Äldre är den målgrupp som kan förväntas öka sin hjälmanvändning allra mest fram till år 2020.

(4) Barn. En majoritet av barnen i åldern 12-13 år slutar att använda hjälm trots att de omfattas av ett lagkrav. Denna målgrupp behöver tydligare påminnelser om vikten av att fortsätta använda hjälm. Forskningsresultat understryker betydelsen av att kombinera en hjälmlag med information och utbildning.

(5) Tjänstecyklister, d.v.s. anställda i kommuner, landsting och företag som använder tjänste-cykel under arbetstid, är en ökande grupp där hjälmanvändningen kan öka.

Det finns en möjlighet att genom nya styrmedel förstärka befintliga lokala drivkrafter och därigenom skapa hävstångseffekter för ökad hjälmanvändning. Styrmedlet information kan exempelvis användas för att informera cyklisterna om de moderna cykelhjälmar som finns på marknaden och för att propagera för ökad vintercykling med hjälm.

För att fördubbla den frivilliga cykelhjälmsanvändningen till år 2020 krävs en tydligare manifestering av systemutformarnas viljeinriktning. Statsmakten kan överväga möjligheten att erbjuda alla cyklister en sänkt moms vid köp av ny cykelhjälm alternativt en rabatt vid köp av cykelhjälm.Trafikverket kan visa vägen genom att erbjuda kvalitetssäkrat informationsmaterial och utöka stödet till kommuner och organisationer. Större kommuner kan samverka med mindre kommuner i sina geografiska närområden för att tillsammans med dem genomföra kampanjer för säkrare cykling.

Denna rapport är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Rapport: (pdf-fil, 998 kB, öppnas i nytt fönster)

Trafikverkets beteckning: TRV 2013/13849 "Bottom-up strategier för att påverka cyklister till ökad frivillig cykelhjälmsanvändning".

Projektet beviljades våren 2013 och slutrapporterades april 2014.