Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Översikt av metoder för att minska trafikolyckor med vilt

Vägverket Region Norr har inventerat och analyserat effekten av olika metoder som syftar till att minska antalet trafikolyckor med vilt.

Ett delsyfte med projektet var att fånga upp nya ideér som senare kan testas i fullskale-prov. Projektet har i huvudsak baserat kunskapsöversikten på resultatet av sökningar via databaser över nationell och internationell litteratur. Man har också haft kontakter och seminarium med sakkunniga inom området.

I metodöversikten beskrivs även statistik och försök kring problem med viltolyckor inom Europa och i Nordamerika. I USA är t.ex. kollisioner med hjortar det största problemet. Där är informationskampanjer, viltvarnings-märken och viltreflektorer de vanligaste åtgärderna mot viltolyckor. Men trots detta anses viltstängsel vara den mest effektiva metoden för att begränsa antalet olyckor med vilt.

I Europa dominerar istället kollisioner med rådjur. Där används främst metoder med olika typer av viltspeglar och viltstängsel med över- och undergångar. Kollisioner med älgar förekommer endast i Norden och främst i Sverige, som rapporteras ha störst problem med viltolyckor. I Sverige är viltstängsel med siktröjningar den vanligaste metoden.

I projektet drar man slutsatsen att viltstängsel förefaller vara effektivast, men först när de kombineras dels med över- och undergångar, dels med anordningar som tillåter viltet innanför stängslet att snabbt hitta ut. Man finner vidare inte mycket belägg för att vare sig viltreflektorer eller doft-repellenter har någon verkan på vilt. Inte heller informationskampanjer tycks ha någon verkan, eftersom allmänheten i viltrika områden redan tenderar att ha en hög medvetenhet om olycksrisken. En viss potential tillskrivs dock viltvisslor på fordonen, genom att visslorna kan motverka att viltet springer ut från ett skydd när ett fordon närmar sig.

Tekniska landvinningar i form av olika IR-utrustningar och bättre halvljus på fordonen anser man vara betydelsefulla metoder, eftersom dessa ger föraren möjlighet att upptäcka viltet tidigare. Vad det gäller personskador vid viltolyckor fann man också att det var stor skillnad mellan hur väl taken i olika fordon kan stå emot tryck eller om de är så svaga att de deformeras. Dock tycks de faktorer som påverkar förekomsten av olyckor med vilt vara beroende av den aktuella vägsträckans lokala förutsättningar. liksom det lokala viltets beteende.

Projektets förslag på vidare undersökningar innefattar bl.a. grundliga ana-lyser av viltolyckor, en inventering av stängselbeståndet och att man utvecklar provmetoder för olika fordons skyddande egenskaper.

Lindquist M och Lundström R, "Metoder för att minska viltolyckor. En översikt", Uminova Center, Umeå universitet, 1997

(Vägverkets beteckning: : TR40-A 96:1841, "Metoder för att minska antalet viltolyckor")