Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Undersökning om körtkortsinnehavares kontakter med polisen

Väg- och transportforskningsinstitutet har tillsammans med Psykologiska institutionen vid Uppsala universitet kartlagt polisens kontakter i trafiken så som den upplevs av trafikanterna.

Eftersom polisens aktiviteter påverkar regelefterlevnaden, var ett syfte med projektet att följa upp polisens kontakt- och övervakningsinsatser. Man ville också skapa ett system för att följa upp aktiviteterna.

Kartläggningen gjordes genom en enkät som skickades ut (1996) till var tusende körkortsinnehavare i åldern 20-74 år. Drygt 3000 personer besvarade enkäten, som innehöll frågor om vilka kontakter körkortshavarna haft med polisen under åren 1995, 1994, 1993 och tidigare. Frågorna gällde också körkortshavarnas erfarenheter och uppfattningar om polisens arbete.

Generellt visar undersökningen att körkortshavarnas inställning till polisen är mycket positiv. Den visar också att körkortshavarna anser att andra trafikanter begår förseelser oftare än de själva gör. De anser också att de kontakter de sett polisen ha med andra har betydligt mindre effekt på beteendet än de direktkontakter de själva haft. Det resultatet lämnas dock med reservationen att minnet med tiden kan påverka uppfattningen om både brott och beteende.

Antalet kontakter med polisen skattas till drygt fem miljoner, dvs en gång per körkortshavare under 1995. Männen hade under 1995 i genomsnitt 1,18 kontakter med polisen, medan kvinnornas genomsnitt var 0,64. Manliga förare kör dock bil dubbelt så mycket som kvinnor. Av kvinnorna var det 80 procent som aldrig blivit ertappade av polisen för förseelser i trafiken. Motsvarande siffra för männen var 53 procent.

Vissa ingripanden visade sig sätta större spår än andra på körkortshavarnas beteenden. Av de som råkat ut för polisens ingripande till följd av trafikförseelser uppgav 38 procent av dem som ertappats för fortkörning att de ändrat beteende. Andra kontakter, i form av till exempel vanliga trafikkontroller, påverkade bara beteendet hos 9 procent av förarna.

En slutsats är att polisens behandling av körkortshavarna i hög grad påverkar inställningen till polisen. Resultatet antyder att de förare som behandlats positivt av polisen också har en positiv inställning till poliser. Positivt bemötta körkortshavare anser inte heller att man bör bryta mot trafikreglerna och de begår också förseelser mer sällan än vad trafikanter med en mindre positiv inställning gör.

Kontaktuppgifter, se flik högst upp till höger på denna sida.