Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

URBANIST: Validering av reflexbaserade hjälpmedel för cyklister

Detta projekt är en fortsättning på tidigare projekt (Hemeren et al., 2014) där vi har undersökt vilka signaler (beteenden) hos cyklister kan användas för att uppfatta cyklisternas avsikter i trafiken.

Till skillnad från de tidigare projekten är syftet med detta projekt att kartlägga synbarheten hos cyklister som bär på olika sorters reflexbärande kläder: Laglig (inga reflexbärande kläder), Väst (vanlig reflexväst) och Biomotion (reflexplacering som framhäver cyklistens rörelser).

Projektets frågeställningar var följande:

  1. Vilka skillnader i synbarhet för bilister finns mellan tre olika reflexmönster (laglig, väst och biomotion) för cyklister vid mörker och vid olika platser längs en väg?
  2. Leder reflexmönster baserade på biomotion till att bilister upptäcker cyklister vid längre avstånd jämfört med laglig utstyrsel samt jämfört med reflexvästbärande cyklister?
  3. Vilken påverkan har olika platser på cyklisternas synbarhet? Är reflexväst lika effektiv när det finns många andra ljuskällor i omgivningen jämfört med när det saknas andra konkurrerande ljuskällor?

Vi undersökte synbarhet genom att mäta hur många cyklister, och på vilket avstånd, som upptäcktes av bilförarna i en körsimulatormiljö där förarna körde en bil längs en videoinspelad vägslinga genom Skövdes stadsmiljö. Resultaten visade en klar synbarhetsfördel för cyklister som bar på ett reflexmönster som framhävde människans rörelsemönster kring benen (knäna och fotlederna) (Biomotion). Skillnaden var påtaglig. Med klädseluppsättningen Biomotion kunde det handla om dubbelt så långt avstånd (60 meter) jämfört med de två andra klädseluppsättningarna (Laglig (32 meter) och Väst (33 meter)).

Skillnaden i synbarheten mellan Väst och Laglig var däremot relativt liten trots det faktum att den lagliga uppsättningen inte använde sig alls av något reflekterande material. Detta resultat var något förvånande eftersom reflexväst brukar används när cyklister och fotgängare vill vara synbara när det är mörkt ute.

Våra resultat replikerar tidigare resultat med liknande frågeställningar (Wood et al., 2012). Denna tidigare forskning visade också en överlägsen synbarhet när reflexplaceringen framhäver biomotion jämfört med västbärande cyklister och cyklister som inte bar några reflexer alls.

En central lärdom av denna forskning handlar om att förstå hur överlägset ett reflexmönster som framhäver biologiska rörelser är jämfört med de andra testade klädseluppsättningarna. Tillsammans med andra liknande resultat blir det viktigt att utveckla en medvetenhet kring hur mycket mer synbar en cyklist kan bli med rätt reflexplacering. Detta innebär inte minst att cyklisterna bör utveckla en bättre uppfattning av sin egen synbarhet i trafiken med hjälp av resultaten i denna undersökning. Trafiksäkerhetsnyttan handlar här om flera upptäckta cyklister och vid längre avstånd, vilket ger bilister mer tid att agera, vilket i sin tur leder till färre olyckor mellan cyklister och bilister

Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Rapport: Validering av reflexbaserade hjälpmedel för cyklister (pdf-fil, 1 MB, öppnas i nytt fönster)


Trafikverkets beteckning: TRV 2015/85218 "URBANIST: Validering av reflexbaserade hjälpmedel för cyklister".
Projektet utfördes under vintern 2015 tom hösten 2008. Projektet slutrapporterades augusti 2017.