Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Sammanställning och värdering av alternativa metoder för radikal förkortning av bromssträcka

Framtidens vägfordon kommer vara uppkopplade – med varandra och med omvärlden – och detta kommer möjliggöra nya funktioner inom ett antal områden, inte minst när det gäller trafiksäkerhet.

Redan idag utrustas vissa bilar med autonoma system som kan upptäcka hinder och automatiskt nödbromsa bilen med ordinarie bromsar. Utveckling pågår även kring hur fordon ska kunna kommunicera med varandra, vilket kommer att ge ytterligare beslutsunderlag för nödbromsning. Framtidens fordon kommer alltså att i många lägen ”veta när de håller på att krocka”. Men, för att utnyttja potentialen att rädda liv som dessa nya system ger, behövs nya metoder för att uppnå betydligt kortare bromssträckor än vad dagens fordon och bromsar möjliggör.

Syftet med denna förstudie är att sammanställa vilka olika bromsmetoder som är aktuella samt värdera dem utifrån olika aspekter. En väsentlig del av arbetet har utgjorts av Erik Nilssons examensarbete. Sweco har bidragit med expertkunskap och metodik under arbetets gång. Arbetet har utförts genom att varje bromsmetod har utvärderats utifrån kriterierna säkerhet, kostnad, implementerbarhet och bromskapacitet. De fyra bromsmetoder som visade sig vara bäst i denna utvärdering analyserades sedan mer noggrant med avseende på dess förutsättningar att implementeras och dess olika för- och nackdelar lyftes fram.

Resultaten visar att flera bromsmetoder kan åstadkomma mycket god bromseffekt, medan andra ger mindre bromseffekt, men istället kan vara lättare att införa. Flera av bromsmetoderna är också möjliga att kombinera. Av de nödbromsmetoder som analyserats bedöms främst metoderna ankare/harpun, undertryck och klister till fortsatta studier. Gällande bromskapacitet har metoden ankare/harpun störst potential, men orsakar mer skadegörelse än de två resterande, lite smidigare och lite säkrare metoderna klister och undertryck. Alla tre metoder förtjänar dock att utvärderas utförligare än vad som varit möjligt i detta arbete. Som svar på frågan om det går det att bromsa ett vägfordon i ”betydligt mer” än 1 g, blir svaret ett rungande ja. Självklart är det möjligt, men frågan är om det är värt det? D.v.s. hur mycket sämre driftsekonomi, miljöbelastningar, dyrare fordon eller eventuell fara för omgivande trafikanter är förbättrad nödbromssträcka värd?

Det är angeläget att gå vidare med fortsatta studier, försök och utveckling inom detta område. Ett viktigt första steg är att göra de alternativa bromsmetoderna kända i en bredare krets och därmed stimulera såväl efterfrågan som utveckling. Ett effektivt sätt att göra detta i ett så här pass tidigt skede skulle vara att utlysa forskningsprojekt, försök och gärna även tävlingar inom området. Detta bör göras i samverkan med pågående initiativ inom området för samverkande fordon (Co-Operative Systems), då samverkan mellan fordon är en förutsättning för att radikala bromsmetoder ska kunna införas.

Denna rapport är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Rapport (pdf-fil, 1,9 MB, öppnas i nytt fönster)

Kontaktperson: Sweco Infrastructure AB, Erik Nilsson (huvudsaklig kontaktperson), telnr 073-729 96 36, mailadress erik.a.nilsson@hotmail.com
alternativt Ulf Troeng, ulf.troeng@sweco.se 

Trafikverkets beteckning: TRV 2010/87129 A ”Sammanställning och värdering av alternativa metoder för radikal förkortning av bromssträcka”.

Projektet beviljades hösten 2010 och slutrapporterades december 2011.