Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Skyddsutrustningar för barn i bil, ska vi rangordna dem?

I Sverige rekommenderas att barn åker bakåtvända upp till 4 års ålder. Det beror på att om små barn åker framåtvända är risken fem gånger större att de dödas eller skadas vid en eventuell olycka än om de åker bakåtvända.

För att stärka den svenska modellen med bakåtvänt åkande har en studie genomförts avseende olika åtgärder för att motverka negativa influenser från övriga Europa, där barn ofta vänds framåt redan vid ett års ålder. Mot den bakgrunden gjordes en genomgång år 2004 avseende ett urval av internationella ranknings-metoder. Nationella experter diskuterade metoderna samt möjligheterna till en svensk motsvarighet samt andra alternativa åtgärder. Det framkom att den typ av bakåtvända skydd som används i Sverige missgynnas i de europeiska testerna. Gruppen såg det som intressant för en eventuell svensk rankning att bedöma säkerheten för kombinationen bil, passagerare och skydd, eftersom ett av problemen är själva monteringen av skydden. Kostnaden och omfattningen av sådan testning bedömdes dock bli hög, varför en utökning av NTF:s marknadsöversikt sågs som ett mer realistiskt alternativ.

Diskussionerna bidrog till att problemet även fortsättningsvis har diskuterats i en grupp bestående av experter inom området. Eftersom gruppen har deltagare med många inter-nationella uppdrag sprids den svenska modellen inom Europa, vilket signaleras från flera håll. År 2009 rekommenderas bakåtvänt upp till 4 års ålder av flera europeiska organisationer. Även en internationell studie publicerad 2008 framhåller att bakåtvänt är säkrare än framåt-vänt för barn upp till 4 år. I den betygsrapport om barnsäkerhet som tas fram av European

Association for Injury Prevention and Safety Promotion ges extra poäng för de länder som har lagstadgat bakåtvänt åkande för barn under 4 år. När det gäller europeiska rankningslistor är tendensen att de organisationer som ligger bakom listorna verkar bli mer och mer lyhörda för den svenska modellen att åka bakåtvänt till 4 års ålder. Därför föreslås ett fortsatt interna-tionellt arbete för att ytterligare förankra denna modell. I det arbetet ingår att ta fram mer underlag som stöder tesen att bakåtvänt är rättvänt. En uppgift som efterfrågas internationellt är felhantering av skydd i Sverige. Av den anledningen föreslås en svensk observationsstudie.

Under 2006 arbetade Vägverket med en utredning avseende utformningen av de nya svenska bestämmelserna till följd av EU-direktiv 2003/20/CE. Inom ramen för föreliggande studie har underlag avseende konsekvenser av de två olika längdgränser som fanns i direktivet lämnats till Vägverket. Underlaget bidrog till att Sverige fattade beslutet att välja gränsen 135 cm. För att gränsen ska kunna höjas till 150 cm och därmed omfatta fler barn ses det som viktigt att verka för att godkännanden och provningsmetoder tas fram för skydd avsedda för barn tyngre än 36 kg. Även en höjning av övre viktgränsen i godkännandena för bakåtvända ISOFIX-skydd är önskvärd, så att barn tyngre än 18 kg kan använda sådana. En nedre ISOFIXfästpunkt står också på önskelistan.
En satsning på NTF:s marknadsöversikt föreslås, med redovisning av resultat från Plus Test för alla skydd som avser barn 0–18 kg. En lista över åtgärdsförslag lämnas med potential att underlätta för konsumenten och ökas säkerheten för barnen. Däribland kan nämnas distribution av checklistor som konsumenten kan ta med vid inköp av skydd till barn i olika åldrar, filmklipp som visar montering, lägre moms på skydden samt ett årligt pressarrangemang där fördelarna med bakåtvänt åkande visas. Flera rekommendationer som berör biltillverkarna lämnas också.

Slutrapport: Ska vi rangordna skyddsutrustningar för barn i bil på ett specifikt svenskt sätt? (pdf-fil, 117 kB, öppnas i nytt fönster) 

Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden.

Kontaktperson: VTI Linköping, Astrid Linder, 013-20 40 00, e-post astrid.linder@vti.se

(Trafikverkets beteckning: EK 50 A 2003:25373, ”Ska vi rangordna skyddsutrustningar för barn i bil?”

Projektet slutrapporterades i februari 2010.