Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Analys av rattfylleriolyckor – var och när sker olyckorna

Polisen har genom sin övervakning en viktig roll i arbetet mot rattfylleri. För att övervakningen ska kunna genomföras på ett effektivt sätt behövs kunskap om bland annat rattfylleriets utbredning och olycksrisker. Den studie som presenteras här kan utgöra ett underlag för polisens strategiska analyser. I rapporten redovisas hur rattfylleriolyckorna fördelar sig mellan tätort och landsbygd samt på olika uppdelningar av vägnätet inom dessa områden (t ex vägtyper, vägkategorier och hastighetsklasser). Vi har också studerat om rattfylleriolyckornas fördelning skiljer sig från andra typer av olyckor samt beräknat olycksrisk och olyckstäthet.

Rattfylleriolyckorna utgörs av olyckor där minst en motorfordonsförare haft alkohol eller droger i kroppen. I dödsolyckorna har vi kunnat skilja på alkohol- och drogrelaterade olyckor medan detta inte är möjligt i svårskadeolyckor. I studien har data från STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition), NVDB (nationell vägdatabas) och Trafikverkets djupstudiematerial satts samman och analyserats. Olycksdata från åren 2006–2009 har använts. Utifrån olycksdata och data från polisens bevisinstrument avseende rattfylleri har skillnader med avseende på tid på dygnet och förarens ålder studerats.

Av resultaten framgår att andelen alkoholrelaterade dödsolyckor av alla olyckor är ungefär lika stor i tätort (21 %) som på landsbygd (23 %). På det statliga landsbygds­vägnätet är andelen alkoholrelaterade olyckor större på tvåfältsvägar utan mittseparering (så kallade vanliga vägar; 23 %) än på övriga vägar (11 %). Inom de vanliga vägarna är alkoholrelaterade olyckor vanligare på vägar med hastighetsgräns 60–70 km/tim (35 %) än på vägar med 80–100 km/tim (14 %) samt vanligare på sekundära och tertiära länsvägar (32 %) än på övriga vägkategorier (mindre än 20 %). För olyckor med svårt skadade fås liknande mönster i resultaten med avseende på vägtyp, hastighetsgräns och vägkategori, men det går inte att se lika tydliga skillnader som för dödsolyckorna när det gäller hastighetsgräns (60–70 relativt 80–100 km/tim) och vägkategori.

När det gäller olycksrisk och olyckstäthet på det statliga vägnätet på landsbygden visar resultaten ett liknande mönster för alkoholrelaterade dödsolyckor som för rattfylleri­olyckor med svårt skadade. Detta innebär en högre olycksrisk (mätt i olyckor per trafikmängd) på vanlig väg än på övriga vägar och på dessa vanliga vägar är olycks­risken högre på vägar med 60–70 km/tim än på vägar med 80–100 km/tim, högre på sekundär och tertiär länsväg än andra vägkategorier samt högre på vägar med ÅDT < 1 200 axelpar. När det gäller polisens övervakning är det intressant att även titta på olyckstäthet, det vill säga antal olyckor per kilometer väg. På statligt vägnät på landsbygd har olyckorna en större täthet på vägar med mer trafik.

Vi har också funnit att de drogrelaterade dödsolyckornas fördelning på olika delar av vägnätet snarare liknar de nyktra dödsolyckornas fördelning än de alkoholrelaterade dödsolyckornas fördelning.

Av resultaten framgår vidare att 52 procent av de alkoholrelaterade dödsolyckorna inträffar nattetid klockan 22–07 samt att olycksrisken är klart högst på natten. Förare under 25 år förekommer i 53 procent av alla alkoholrelaterade dödsolyckor nattetid, men bara i 14 procent under förmiddag (klockan 07–12) och 10 procent under eftermiddag (klockan12–22). Även i prov från polisens bevisinstrument utgör de unga förarna en större andel av alla misstänkta förare nattetid än under dagtid.

En viktig slutsats från den genomförda studien när det gäller polisens övervakning av rattfylleriet är att det mindre vägnätet inte bör lämnas utan övervakning samt att det bör förekomma omfattande övervakning nattetid.

Denna rapport är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Rapport Analys av rattfylleriolyckor (pdf-fil, 769 kB, öppnas i nytt fönster)

Kontaktuppgifter: Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, Susanne Gustafsson el Åsa Forsman, 581 95 Linköping, tel: vx 013-20 40 00.

Trafikverkets beteckning: TRV 2010/17679 A "Var sker rattfylleriolyckorna".

Projektet beviljades våren 2010 och slutrapporterades maj 2012.