Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Anpassning av vägmiljö och vegetation som åtgärd mot viltolyckor

Viltolyckor är ett globalt problem som förorsakar dödsfall samt fysiska och ekonomiska skador. Förebyggande åtgärder som används idag är inte tillräckliga för att åstadkomma en minskning i viltolycksstatistiken. Rapporten är en kunskapssammanställning över hur vägområdet och i viss mån även angränsande områden kan göras mindre attraktiva för vilt genom vägmiljö- och vegetationsförändringar.

Rapporten går igenom samband mellan viltförekomst/vilt­olyckor och omgivande miljö samt samband mellan viltförekomst och drift och underhåll. Studier av viltkollisioner och omgivande miljö visar att det finns komplexa samband med exempelvis områdets och landskapets egenskaper (exempelvis skog eller öppet landskap) samt arters och/eller livsmiljöers mångfald.

Slåtter och röjning av vägkanter har som huvudsyfte att förbättra synbarheten för fordonsförare men kan påverka attraktiviteten hos vegetationen i vägkanten för vilt. Exempelvis har röjning av träd och buskar vintertid en negativ trafiksäkerhetseffekt eftersom åtgärden lockar älg till vägområdet om inte grenarna bortforslas direkt. Slåtter av vägkanterna gynnar troligtvis förekomsten av attraktiv växtlighet under höst och vinter om slåttern har utförts tidigt under växtsäsongen och likaså under nästkommande vår och sommar om den utförts sent under växtsäsongen.

En genomgång har gjorts av val av vegetation i vägens närmiljö och olika djurs födoval för att ta fram kunskap som kan användas för att minska attraktiviteten hos vegetation i vägkanten. Rapporten presenterar även en svensk växtartslista med växtarter och växtgrupper som rapporterats vara resistenta mot bete av rådjur och/eller vitsvanshjort.

Även markanvändningen i vägens närområde kan inverka på viltolycksrisken. I områden med hög risk för viltolyckor bör därför vegetation som är attraktiv för vilt stängslas in eller helt undvikas i en viss buffertzon ut från vägen (20–100 meter). Detta gäller exempelvis vissa odlade grödor men även energiskog.

Denna rapport är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Slutrapport (pdf-fil, 562 kB, öppnas i nytt fönster)

Trafikverkets beteckning: TRV 2010/11129 A " Anpassning av vägmiljö som åtgärd mot viltolyckor".

Projektet beviljades hösten 2009 och slutrapporterades juni 2012.