Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

BikeRAP – utveckling av en metod för säkerhetsklassning av cykelinfrastruktur

Syftet med detta projekt är att utveckla en liknande metod som EuroRAP men för cykelinfrastruktur. Metoden, som fått arbetsnamnet BikeRAP (Bike Road Assessment Program) ska på ett standardiserat sätt mäta säkerheten hos olika slags cykelinfrastruktur.

BikeRAP baseras, liksom EuroRAP, på nollvisionen och dess princip för ansvarsfördelning mellan väghållare och trafikant.

Utvecklingsarbetet har omfattat praktiska utprövningar i syfte att testa registreringsmetoder och klassificeringssystem för infrastrukturegenskaper och säkerhetspåverkande företeelser, täckning av förekommande variationer av företeelser i olika slags cykelinfrastruktur inom och utanför tätbebyggelse mm. Och att företeelserna är tillräckligt väldefinierade för att kunna registreras på ett standardiserat sätt.

Huvudproblematiken handlar emellertid om modellen för hur data från de säkerhetspåverkande företeelserna ska kombineras och vägas ihop. Två olika modeller har analyserats, i den första ansatsen ett par riskbaserade modeller som kräver data på intervall- och kvotnivå, och i en andra ansats en normativ modell som i princip bara kräver ordinalnivå.

Ett grundläggande problem för de riskbaserade modellerna, som blivit uppenbart under utprövningarnas gång, gäller hanteringen av de två grundläggande faktorerna hastighet och trafikmängd och deras samband med säkerheten. Problemet har att göra med generalisering av samband som egentligen handlar om effekter av variationer. När man använder sambanden till att beskriva skillnader mellan olika vägmiljöer överskattas skillnaderna eftersom miljöerna skiljer sig åt i många fler viktiga avseenden än bara hastighet och trafikmängd. Störst blir överskattningen med en multiplikativ modell, men problemet med den additativa är i princip detsamma. Dessutom dras den additativa modellen med att hastighetsfunktionerna varierar mellan olika trafikflödesklasser, något som de ”inte borde” göra.

Därför har också en normativ modell prövats, där man ställer upp kriterier för vad som krävs för olika stjärnbetyg och sätter betyg på de enskilda segmenten utan att gå via riskvärden. Utgångspunkt för värderingen av säkerhetsrelevanta företeelser är deras fartdämpande effekt.

De olika modellerna har testats på ett avsnitt på Ginstleden (Varberg till Åsa). Den fick tre stjärnor (av fem möjliga). Fingerade förbättringsåtgärder enligt CVAmodell höjde betyget till fyra stjärnor.

Slutrapport BikeRAP - utveckling av en metod för säkerhetsklassning av cykelinfrastruktur (pdf-fil, 5,1 MB)

Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten är författarens och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.


Kontaktperson:
Krister Spolander, Spolander Consulting, Magnus Ladulåsgatan 27, 118 65 Stockholm
Tfn: 08-720 01 25
E-post: krister@spolander.se

(Trafikverkets beteckning: TRV2010/1035A - BikeRAP-utprovning av en metod för säkerhetsklassning av cykelinfrastruktur)

Projektet slutrapporterades i november 2010.