Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Drift- och underhåll av cykelvägar – avtalsmässiga hinder och möjligheter

En stor del av cyklisters singelolyckor kan idag härledas till bristande drift och underhåll. För att öka säkerheten för cyklisterna måste därför insatserna på området förstärkas.

Trafikverket har identifierat drift och underhåll som ett prioriterat insatsområde för ökad trafiksäkerhet, men det finns idag oklarheter kring vad bristande drift- och underhållsarbete i huvudsak beror på. I detta projekt har syftet varit att öka trafiksäkerheten för cyklister genom att närmare undersöka och föreslå förbättringar i ett av leden i drift–och underhållsarbetet – upphandlade avtal och uppfyllandet av dessa. Målet har varit att studera hur det utförda drift- och underhållsarbetet påverkas av avtalsskrivningar för att hitta var i processen bristerna uppstår.

Arbetet har utgått från frågeställningar kring vilka krav som ställs i avtalen, hur kontrollen av det utförda arbetet görs och vilka incitament och hinder som finns för att utföra drift och underhåll avtalsenligt.

Projektet har inkluderat litteraturstudier, en kortare enkätundersökning bland ett urval av kommuner, intervjuer med väghållare och entreprenörer samt en djupstudie i Göteborgs Stad där avtal har granskats och en fältstudie med jämförelse av cykelvägar mot entreprenörens besiktningsprotokoll genomförts.

Enkätundersökningen som besvarades av nio kommuner visar att det vanligaste är att drift- och underhållsarbetet helt eller delvis köps in från entreprenörer. Dock finns skillnader mellan kommunerna i hur arbetet delas in i funktionsområden. I djupstudien studerades avtal från Göteborg. Staden har tidigare rankats högt i en Trafikverksstudie om drift och underhåll av cykelvägar och i det granskade avtalen är många av kraven rimliga och välformulerade samt kontrollsystemet väluppbyggt.

I de granskade avtalen förekommer många formuleringar som kräver tolkning av entreprenören. Det kan leda till tolkningsvariationer mellan olika entreprenörer och därför är en slutsats i projektet att mätbara och objektiva krav ska användas i så stor utsträckning som möjligt för att skapa en enhetlig standard på cykelvägarna. Hala löv är en vanlig orsak till cyklisters singelolyckor under höstmånaderna och detta kunde förbättras genom att kraven på lövröjning blir mer lika de krav som gäller för snöröjning istället för att likna övrig renhållning. De flesta kommuner som undersökts använder en ersättningsmodell som kombinerar fast och rörlig ersättning. I de fall ersättningen till största delen är fast, bör det kombineras med kontroll och vite från beställaren för att inte minska incitamentet att utföra arbetet avtalsenligt. Uppföljning ska också utföras systematiskt och allmänhetens synpunkter ska endast ses som ett komplement till den strukturerade kontrollen. Vissa kommuner har angett att de inom ramen för lagen om offentlig upphandling, LOU, inte har möjlighet att ta hänsyn till entreprenörens tidigare insatser vid nya upphandlingar, medan andra kommuner anger motsatsen. Den bör möjliggöras för alla att inkludera tidigare erfarenheter i nya upphandlingar och tolkningen av LOU ska inte skilja så mycket mellan kommuner. I dagsläget utförs den mesta besiktningen av cykelvägar med bil, vilket gör det svårt att rättvist bedöma hur cykelvägen upplevs för en cyklist. Istället bör samtliga besiktningar utföras med cykel – konventionell eller elcykel. Avtal bör i större utsträckning än de granskade även omfatta framkomlighet och komfort för cyklister, utöver säkerhetsaspekter. Dessutom bör omgivande trafikförutsättningar såsom skymd sikt, korsningar och lutningar uttalat inkluderas i bedömningen av trafiksäkerhetsrisker. Flera kommunrepresentanter har angett att det finns en underhållsskuld för cykelvägar. Det finns också en stor skillnad mellan väghållarens uppfattning om hur drift och underhåll utförs jämfört med hur allmänheten uppfattar situationen och hur överrepresenterade cyklister är i olycksstatistiken. Hur stor andel av kommunernas budget som går till drift och underhåll av cykelbanor har inte undersökts inom projektet, men mycket tyder på att det krävs mer än enbart skarpare formuleringar i avtal för att höja nivån på drift och underhåll på cykelvägar.

Denna rapport är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Kontaktperson: Hanna Ljungblad, Koucky & Partners, Göteborg, se fliken Visa kontaktuppgifter.

Trafikverkets beteckning: TRV 2014/15080 ” Drift- och underhåll av cykelvägar - avtalsmässiga hinder och möjligheter”.

Slutrapport Drift och underhåll av cykelvägar (pdf-fil, 7,5 MB, öppnas i nytt fönster)

Projektet beviljades våren 2014 och slutrapporterades december 2014.