Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Effekter av olika FIVÖ-system på huvudgata i en mindre ort - Resultat och slutsatser av försök på Lommavägen i Arlöv

För att utvärdera om ett FIVÖ-system kan vara ett gångbart alternativ till fysiska farthinder på vissa gator har en studie gjorts kring ett övergångsställe på en huvudgata i Arlöv, där ett FIVÖ-system med blinkande lampor installerats med två olika aktiveringsmetoder: tryckknapp respektive automatisk detektion.

För att kunna analysera resultatet med avseende på tidsperiod och typ av anläggning (aktiveringsmetod) har följande data samlats in vid olika tillfällen:

  • Trafikmätningar (fem tillfällen)
  • Beteendestudier på plats (fem tillfällen)
  • Enkäter med elever och bussförare (tre tillfällen)

Med ledning av resultaten var syftet att kunna svara på den övergripande frågan om anläggningarna ger ökad trafiksäkerhet på kort respektive lång sikt. Det gjordes genom att insamlade data besvarade frågorna om motorfordonens hastighet påverkas, om motorfordonen väjer oftare för fotgängare och cyklister, om fotgängarnas och cyklisternas beteende ändras, om de elever som korsar Lommavägen upplever någon förbättring av sin säkerhet eller motorfordonens väjning, samt om bussförarna upplever att de oftare upptäcker och/eller väjer för gående och cyklister.

Analysen av resultaten är osäker på grund av att datamängden (antal passager) är liten och förändringarna (uppmätt hastighet) små. Inte heller kunde någon förändring av fotgängarnas och cyklisternas beteende observeras. Analysen visar emellertid att motorfordonens hastigheter minskar och deras väjning gentemot fotgängare ökar med båda typer av anläggning. Eleverna upplevde dock endast att motorfordonen stannade oftare när anläggningen med tryckknapp var i drift. Bussförarna upplevde att de oftare stannade för gående oavsett vilken FIVÖ-anläggning som var på plats, men hur lätt de kunde upptäcka oskyddade trafikanter eller hur ofta de stannade för cyklister var olika för olika typ av anläggning och ljusförhållanden.

I diskussionen framförs att de minskade hastigheterna kan antas bero på anläggningarna och att med aktiverad anläggning väjer motorfordonen i minst 80 procent av konfliktsituationerna.

Att eleverna inte upplever någon förbättring förtar inte trafiksäkerhetseffekten, så länge de inte korsar gatan på en osäkrare plats. Att döma av enkätsvaren har heller inte så skett.

Slutsatserna av studien är att den faktiska trafiksäkerheten, mätt i hastigheter och andel väjande fordon vid passagen, ökar med båda typerna av installerade anläggningar, trots att eleverna upplever en försämrad situation vid passagen. Anläggningen med detektor ger något bättre resultat än anläggningen med tryckknapp eftersom automatiken ökar andelen passager med aktiverad blinkande skylt. Denna anläggning ger likvärdiga resultat på såväl kort som lång sikt. Resultaten för anläggningen med tryckknapp är däremot alltför spretiga för att någon slutsats om effekten ur olika tidsperspektiv ska kunna dras.

Denna rapport är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Rapport (pdf-fil, 2,8 MB, öppnas i nytt fönster)

Trafikverkets beteckning: TRV 2010/17791 "Lokal ITS-anläggning som trafiksäkerhetsåtgärd i tätort".

Projektet beviljades våren 2010 och slutrapporterades april 2012.