Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Gult eller blått? - Beslutsunderlag för 30-policy i Sveriges kommuner

Kommuner kan sätta ned hastigheten till 30 km/tim antingen genom att besluta att högsta tillåtna hastighet ska vara 30 km/tim (”gul 30”, skyltas med gul och röd skylt) eller att den rekommenderade hastigheten ska vara 30 km/tim (”blå 30”, skyltas med blå skylt). Kommunerna behöver få information om fördelar och nackdelar, för att kunna fatta bra beslut. Enligt nollvisionen bör den faktiska hastigheten inom tättbebyggt område på sikt uppgå till högst 30 km/tim vid tider och platser där gående och cyklister på ett planlagt sätt blandas med biltrafik.

Det finns två sätt för kommunerna i Sverige att genom skyltning begränsa hastigheten till 30 km/tim:

  1. Besluta om att den tillåtna hastigheten ska begränsas till 30 km/tim (tvingande 30-skyltning eller så kallad gul 30).
  2. Besluta om att den rekommenderade högsta hastigheten ska vara 30 km/tim (så kallad blå 30). Sådan skyltning åtföljs av fysiska åtgärder som gör att det inte är lämpligt att hålla en högre färdhastighet än 30 km/tim.

Studien utgår från följande frågeställningar:

  • Hur stor är kommunernas användning av gul 30 respektive blå 30?
  • Hur ser kommunerna på den framtida användningen av gul 30 och blå 30?
  • Vilka skäl har kommunerna till att införa gul 30 respektive blå 30?
  • Hur kan kommunernas beslutsunderlag ifråga om gul 30 och blå 30 förbättras?

Studien är baserad på tre metoder: en sammanställning av hastighetsgränser från den nationella vägdatabasen (NVDB), en enkätundersökning riktad till 104 svenska kommuner och intervjuer med tjänstemän i elva kommuner.

Slutsatser och rekommendationer

Gul 30 är betydligt vanligare än blå 30 på det kommunala vägnätet. Blå 30 är ett ganska marginellt fenomen. Undantag är Göteborg (som har 800 km gator och vägar med blå 30) och Uppsala (som nyligen inlett en stor satsning på blå 30 i bostadsområden).

Ett viktigt argument för gul 30 istället för blå 30 är att ISA-tekniken inte reagerar på den rekommenderade hastigheten. Ett annat argument mot blå 30 är att det numera finns totalt tio olika hastighetsgränser. Om blå 30 används på många gator i en stad riskerar man att skapa förvirring bland trafikanter och boende om vilka hastighetsgränser som verkligen gäller.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Vägverket bör på ett tydligare sätt informera kommunerna om fördelarna och nackdelarna med gul 30 respektive blå 30. Särskilt mindre kommuners behov av fakta- och beslutsunderlag behöver uppmärksammas.

Studien finansierades med medel från Skyltfonden vid Vägverket samt Sveriges kommuner och landsting.

Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Vägverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten är författarens och överensstämmer inte med nödvändighet med Vägverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Slutrapport (pdf-fil, 425 kB, öppnas i nytt fönster)

(Vägverkets beteckning: EK 50 A 2007:21592 ”Beslutsunderlag för Gul 30 och Blå 30 på lokalgator i bostadsområden”)

Projektet slutrapporterades i mars 2009.