Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Internationella alternativ till hastighetsdämpande åtgärder

En undersökning har genomförts gällande hastighetsdämpande åtgärder som används i andra länder och som skulle kunna ha en potentiell användning i Sverige och övriga Norden. Fokus har varit på nya åtgärder i trafikmiljö samt ITS (Intelligenta Transport System) -orienterade lösningar. Informationen har erhållits via sökningar i litteraturdatabaser och på olika webbsidor samt från kontakter i olika nätverk.

Inledningsvis finns en beskrivning av de hastighetsdämpande åtgärder som idag är vanligt förekommande i svensk trafikmiljö. Det handlar om olika former av vertikala och horisontella åtgärder, samt olika slags beläggningar, markeringar och målningar. När det gäller befintliga ITS-lösningar handlar det bl a om hastighetspåminnande vägmärken, variabla meddelandeskyltar och motorvägskontrollsystem(MCS).

De nya fysiska åtgärder som det troligen är mest potential i att använda är modifieringar av olika sorters fartgupp, även byggnation av mindre kurvor som ”tvingar” fram lägre hastighet. Sådana kurvor kan användas vid infarter till samhällen eller innan cirkulationsplatser. Olika koncept av ”shared space” (exempelvis gångfartsområden) är något som skulle kunna användas i större utsträckning, även i korsningar och andra platser i tätorter. I sådana tas all traditionell vägutrustning bort och istället uppstår en samverkan mellan de olika trafikantslagen som leder till lägre hastigheter.

Olika typer av vägmarkeringar och målningar kan användas för att visuellt smalna av vägen, men också för att skapa en synvilla som gör att man upplever hastigheten som hög och därmed sänker den. Sådana åtgärder kan dock vara problematiska vid vinterväglag. Applikationer i 3D kan också användas för att ge en illusion av hinder i vägbanan och leda till sänkta hastigheter. Det är viktigt att tänka på helheten och att kombinera olika åtgärder på rätt sätt. I rapporten ges exempel på hur man t.ex. kan göra i samhällen med genomfartsleder. Vidare ges exempel på hur man utifrån en strategiskt arbetssätt och en framtagen policy kan implementera olika hastighetsdämpande åtgärder.

Framtidens ITS-lösningar, som det för närvarande satsas mycket på både i Sverige och internationellt, är samverkande system där tvåvägskommunikation mellan bilar och/eller mellan bilar och infrastruktur före-kommer. Tre möjliga system som ännu inte finns implementerade beskrivs närmare. De flesta samverkande system är dock fortfarande i en forsknings- och utvecklingsfas. Potentialen för systemen anses vara mycket stor vilket visas i att satsningen på forskning och utveckling av sådana samverkande system är stor. Även ITS som helhet, d.v.s. samverkande system såväl som övriga ITS lösningar anses ha stor potential.

De ITS-system som finns idag, typ VAS (vehicle activated signs), DMS (dynamic message signs) och VMS (variable message signs) aktiveras av fordonets hastighet och på en skylt vid vägkanten visas hastighet eller annat budskap. Trafiksignaler för att kontrollera hastigheten kan användas vid korsningar och övergångsställen. Om fordonet har för hög hastighet när det närmar sig slår trafiksignalen om till rött. Om man däremot håller hastigheten får man grönt ljus. Det förekommer också trafiksignaler som har en nedräkning, dvs. visar kvarvarande tid i sekunder av den aktuella signalen.
Farthinder som aktiveras om fordonen håller för höga hastigheter, s.k. aktiva farthinder har testats i liten skala i Sverige och fortsatta utvärderingar kan visa om det är en viktig hastighetsdämpande åtgärd.

Denna rapport är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Slutrapport (pdf-fil, 2,4 MB, öppnas i nytt fönster) 

(Trafikverkets beteckning: TRV 2010/11377 A ” Internationella alternativ till hastighetsdämpande åtgärder”)

Projektet startade 2009 och slutrapporterades april 2011.