Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Långtidseffekt av Nollvisionsslingan i Trollhättan

Med ekonomiskt stöd från Vägverkets Skyltfond utvärderar AVD. för trafikteknik vid Luleå tekniska universitet ombyggnaden i Trollhättan till s.k. nollvisionsslinga. Syftet är att skaffa under för Vägverkets riktlinjer för hur trafikmiljön för barn, äldre och funktionshindrade bör vara utformad. Föreliggande arbetsrapport är en slutrapport som presenterar resultatet av studier av trafikantbeteenden vid tre platser i Trollhättan. Två av platserna är korsningar längs nollvisionsslingan och den tredje är en kontrollkorsning som inte är ändrad. Ombyggnaden till nollvisionsslinga i Trollhättan påbörjades sommaren 2000 och slutfördes under första halvan av 2001. I nollvisionsslingan ingår delar såväl utom som inom tätort. Föreliggande rapport gäller tätortsdelen. Även effekten av den skärpta regeln som reglerar bilförares väjningsplikt mot gående på övergångsställe som infördes 1 maj, 2000 i Sverige har studerats. I denna rapport redovisas resultaten av den s.k. långtidseffekten, två år efter ombyggnad.
 
Metoden för studien bygger på videofilmning av trafikmiljön i olika skala. Beteenden hos gående, cyklister samt fordonsförare som möter cyklister och gående har kodats från videoupptagningarna. Ur videofilmerna extraherades och analyserades även eventuella konflikter och konfliktliknande situationer mellan gående, cyklister och fordon och gående och cyklister.
 
Resultatet i denna studie är att de gående och cyklisters säkerhet med avseende på bilars hastighet ökat, målet om en 90-percentil som är 30 km/h eller lägre var uppfyllt två år efter ombyggnad.
 
De gåendes framkomlighet uttryckt i given företräde av någon bilförare har ökat något med tiden efter regeländring och ombyggnad. Ombyggnad till gångpassage varken ökade eller minskade framkomligheten för gående med framkomligheten var lägre, uttryckt i given företräde av bilist, på platser med gångpassager även om fordonshastigheten var betydligt lägre än på inte åtgärdade platser med övergångsställen. Vid de studerande platserna visades mer hänsyn redan från början mot barn och även för barn varken ökade eller minskade framkomligheten särskilt efter införandet av gångpassager. Det visades något mindre hänsyn mot äldre efter regeländring och införandet av gångpassage jämfört med gående som en grupp. De gående som en grupp korsar vägen på liknande sätt efter regeländring som ombyggnad med barn korsade dock med tiden mindre på den markerade ytan på platserna med gångpassager.


(Vägverkets beteckning EK50A 2002:23627 ”Långtidseffekt av Nollvisionsslingan i Trollhättan”)
Projektet slutrapporterades maj 2005