Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Trafiksäkerhet och väjningsbeteende i cykel-motorfordon-interaktioner

Bakgrunden till projektet var det tidigare projektet Motorfordonsförares väjningsbeteende gentemot cyklande, där det konstaterades att andelen motorfordonsförare som lämnar företräde för korsande cyklande på cykelöverfart/passage är relativt hög, ca 58 %; att väjningsandelen tycks bero på om platsen är en cykelöverfart eller en cykelpassage samt på placeringen av väjningspliktsmärket.

Syftet med detta projekt är att studera trafiksäkerhetssituationen på ett urval av platserna i det föregående projektet samt om möjligt koppla väjningsbenägenheten på platsen till trafiksäkerheten. Ett annat syfte var att genom enkäter få en bild av hur trafikanter uppfattar väjningsreglerna vid cykelöverfarter.

Av de sju platser som studerades är två av Typ 1-platser (cykelöverfart där väjningsplikts-märket är placerat före cykelöverfarten), två av Typ 2-platser (cykelöverfart där väjningspliktsmärket är placerat efter cykelöverfarten), två av Typ 3-platser (cykelöverfart utan väjningspliktmärke) samt en Typ 6-plats (cykelpassage med väjningspliktsmärke placerat efter passagen). På dessa platser gjordes konfliktstudier enligt den Svenska Konflikttekniken under ca 30 timmar per plats, cykelflödena räknades och hastigheterna mättes. Information om andelen motorfordonsförare som väjde för cyklande fanns ju redan i resultaten från den tidigare studien.

Enkätstudien genomfördes i Lund och Växjö. Denna visade att ca hälften av de svarande tyckte att väjningsreglerna vid väjningssituationer mellan cyklande och motorfordonsförare som väjde för cyklande fanns ju redan i resultaten från den tidigare studien.

Analyserna från konfliktstudier, väjningsstudier och trafikflöden visade att motorfordons väjningsbenägenhet ökar då cykelflödet ökar; att konfliktfrekvensen per passerande cyklist minskar då väjningsbenägenheten ökar samt att konfliktfrekvensen per passerande cyklist minskar med ökande cykelflöden.

En slutsats av arbetet är att det inte enbart utifrån information om typ av cykelöverfart/passage går att dra några generella slutsatser om trafiksäkerheten på den enskilda platsen utan att väjningsandel, cykelflöde och hastighet har betydelse för trafiksäkerheten. Däremot är det så att platser med väjningspliktmärket placerat framför cykelöverfarten ger högre väjningsandel än platser med märket placerat efter cykelöverfarten och om det vid de förra även är högre cykelflöden kan man anta att de också är säkrare. Utifrån ett liknande resonemang kan man också sluta sig till att cykelöverfarter/passager på sträcka dvs utan något väjningspliktsmärke också är de minst säkra.

Denna rapport är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Rapport: Trafiksäkerhet och väjningsbeteende i cykel-motorfordon interaktioner (pdf-fil, 12 MB)  

Kontaktperson: Åse Svensson, Lunds tekniska högskola, Institutionen för teknik och samhälle, Trafik & Väg, Box 118, 221 00 Lund, e-post ase.svensson@tft.lth.se  
Trafikverkets beteckning: TRV 2010/11346 ” Trafiksäkerhet och väjningsbeteende i cykel-motorfordon-interaktioner”

Projektet avslutades mars 2011.