Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Utvärdering av cykelstråk – med avseende på trafiksäkerhet och framkomlighet

Syftet med projektet är att utvärdera redan byggda cykelstråk i ett antal städer i Sverige för att få kunskap om hur cykelstråken är utformade och hur de har fungerat för cyklisterna med avseende på trafiksäkerhet och framkomlighet. Projektet har studerat stråkens utformning, olyckssituationen, framkomligheten, väjningsbeteende, om det finns konflikter med gående eller mopedister och planeringsmässiga förutsättningar. Med andra ord: Vad har varit bra, vad har varit mindre bra? Motsvarar funktionen kommunens förväntningar? Projektet har studerat 22 stråk och ett antal korsningspunkter i de 9 utvalda kommunerna. Samtliga i stadsmiljö. 

Till grund för de analyser som görs i projektet ligger en genomgång av forskningsprojekt som behandlat de frågor som studeras. I rapporten redovisas ett axplock av trafikregler respektive utsagor kring beteende och olika utformningsval hämtade från forskningen.

Projektet har haft tillgång till olycksmaterial från perioden 2003–2010, dels 19598 polis­rapporterade olyckor, dels 52403 sjukvårdsrapporter. Polisrapporteringen domineras av konflikten mellan cyklister och biltrafik, sjukhusrapporterna domineras av singelolyckor. 

Helt naturligt är stråken olika mellan kommunerna. Städerna har olika struktur, målpunkterna ligger olika, upptagningsområdena har olika egenskaper. Men det finns också likheter, särskilt om man går ner på stråknivå. Såväl utformning som standard varierar längs de studerade stråken, men man märker att kommunen har en övergripande idé om hur man ska bygga. I Växjö använder man sig normalt inte av upphöjda passager vid anslutande gator. I Lund, Malmö och Halmstad använder man normalt upphöjda passager. I flera städer passerar cyklisterna en rondell genom att använda cirkulationen, i andra blir de separerade till indragna passager. 

Projektets samlade bedömning är att flertalet stråk fungerar bra eller har vissa svagheter som försämrar funktionen, men inte på ett avgörande sätt. Ofta handlar det om enstaka konflikter eller detaljer i utformningen som dålig sikt, brister i detaljutformningen, trånga ytor. 

Forskningen visar att bilisterna väjer i högre utsträckning om passagen är upphöjd och att väjningsbeteendet mot cyklande påverkas mest. Vårt olycksmaterial indikerar inga trafiksäkerhetsproblem i de fall passagerna inte är upphöjda. Vid beteendestudier och testcyklingar noterades inga konflikter, men exempel från Lund och Norrköping bekräftar farhågan att cyklisterna utnyttjar den upphöjda passagen till att öka framkomligheten till priset av en ökad risk, särskilt i de fall där sikten är begränsad. Projektets slutsats är att upphöjd överfart på sträcka har fördelar. 

Projektets uppfattning är att en rak, upphöjd passage ger bäst avvägning mellan trafiksäkerhet och framkomlighet. Indragen passage kan vara lämpligt längs huvudgator med mycket biltrafik om den indragna passagen är väl utformad med mjuk linjeföring och god sikt. Behovet av upphöjning får avgöras från fall till fall. 

Generellt sett noterades mycket få konflikter mellan cyklister och gående respektive cyklister och mopedister. Konflikter uppkom främst i central miljö, där gående ofta går lite ”hur som helst” på det utrymme som står till förfogande. Utmed de stråk vi undersökt inträffar det färre sjukvårdsrapporterade olyckor än förväntat. Det tycks snarare vara ett framkomlighetsproblem för cyklisterna. 

Rapporten avslutas med rekommendationer kring olika detaljer i utformningen. 

Denna rapport är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. 

Rapport (pdf-fil, 3,6 MB, öppnas i nytt fönster)

Kontaktperson: Ramböll Sverige AB, Trafik- och samhällsplanering, Lars Nilsson, Malmö, e-post lars.r.nilsson@ramboll.se  tel 010-615 55 29

 

Trafikverkets beteckning: TRV 2011/68306 ”Utvärdering av cykelstråk med avseende på trafiksäkerhet och framkomlighet”.

 

Projektet beviljades hösten 2011 och slutrapporterades augusti 2012.