Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Utvärdering av hastighetsjusteringens inverkan på trafiksäkerhetsstandarden

Under 2008 inledde dåvarande Vägverket en omfattande justering av hastighetsgränserna på det statliga vägnätet.

I syftet att den skyltade hastighetsgränsen på ett bättre sätt skulle åter-spegla den faktiska säkerhetsstandarden på vägen ( 2007 nådde 45 procent av det enligt EuroRAP säkerhetsgranskade vägnätet inte upp till godkänd säkerhetsnivå).

Syftet med detta projekt är at utvärdera hastighetsjusteringens inverkan på trafiksäkerhets-standarden genom at beräkna nya säkerhetsbetyg enligt EuroRAP-metodiken, för att genom en jämförelse av tidigare och nuvarande säkerhetsnivåer klarlägga eventuella behov av ytterligare säkerhetsförbättringar.
 
Den nya beräkningen av säkerhetsbetyg visar att säkerhetsnivåerna generellt höjts för hela landet, men att det finns stora skillnader mellan olika landsdelar. I Stockholms, Skåne och Hallands län (E6) har andelen osäkra vägar minskat, från en sedan tidigare mycket hög andel vägar med godkänd säkerhetsnivå. I Östergötlands län har en markant förbättring av säker-heten skett och även i Västra Götalands län har antalet osäkra vägar minskat. I sydöstra Sverige (Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län) är säkerheten fortsatt låg. Från en tänkt diagonal från Värmland till Gävleborg, som även innefattar riksvägar i Örebro, Västmanlands och Uppsala län, och norrut är säkerhetsnivåerna fortsatt låga. Även Gotland har en låg säkerhetsstandard, närmast i jämförelse med de osäkra vägarna i norra Sverige.
 
Den generella slutsats som kan dras är at på vägar med sedan tidigare relativt god säkerhets- standard kan det i vissa fal gå att öka säkerheten genom sänkningar av hastigheten. För de vägar som dominerats av låg säkerhetsstandard sedan tidigare, främst låg säkerhet för mitt- och sidoområden, krävs ytterligare säkerhetsförbättrande åtgärder. För dessa vägar går det inte att kompensera en sedan tidigare låg säkerhetsnivå med sänkningar av hastighetsgränsen. På dessa vägar krävs förbättringar av säkerheten, främst mittområdesåtgärder men även förbätt-ringar av säkerheten för sidoområdet.
 
En ytterligare slutsats som går att dra från studien är at det krävs fortsatt översyn av vägsäker-heten. Beräkningen av de nya säkerhetsnivåerna visar att det inte är möjligt att få samma effekt på exempelvis en väg med 90 km/h som sänks till 80 km/h i Västerbottens eller Jämt-lands län som i Östergötland. Utgångspunkten för den fortsatta utvärderingen av säkerheten på vägarna måste vara en mer djupgående analys än enbart en förändring av hastigheten uti-från ett totalbetyg i EuroRAP. För att garantera en hög säkerhetsnivå för alla typer av vägar måste säkerhetsförbättring utgå från det tidigare säkerhetsläget och en undersökning av hur säkerheten ser ut för såväl mittområde, sidoområde som korsningar enligt EuroRAP:s gransk-ningar. Här kan det vara möjligt at öka säkerheten ytterligare utan ytterligare sänkningar genom att undersöka hur vägsäkerhetsbetyg för t.ex. sidoområdet ser ut och det därmed kan behövas ytterligare åtgärder för att garantera en hög säkerhet.

Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets skyltfond. Stånd-punkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnes-område.

Slutrapport: Utvärdering av hastighetsjusteringens inverkan på trafiksäkerhetsstandarden (pdf-fil, 4 MB, öppnas i nytt fönster) 

Kontaktperson: Motormännens riksförbund, Stockholm, Niklas Stavegård, e-post:  service@motormannen.se , tel nr 08-690 38 00

Trafikverkets beteckning: TRV2010/11430 ” Utvärdering av hastighetsjusteringens inverkan på trafiksäkerhetsstandarden”.

Projektet slutrapporterades december 2010.