Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Vinterväghållning vid övergångsställen

Syftet med projektet var att kartlägga hur övergångsställen finns med i väghållares planer och styrdokument för vinterväghållning, hur kraven i dessa dokument specificerats, samt om de prioriterats på motsvarande sätt som det övriga vägnätet.

Kartläggningen har genomförts genom djupintervjuer och studier av skrivna avtal för vinterväghållning hos 13 kommuner. De studerade kommunerna skiljer sig åt såväl geografiskt som storleksmässigt och har valts ut för att ge en generell bild av hur det ser ut i landet. Då varje kommuns sätt att sköta vinterväghållningen är mer eller mindre unik, bland annat beroende på olika klimatförutsättningar, topografi, invånarantal, traditioner och beprövade arbetsmetoder redovisas i denna studie ett kvalitativt resultat baserat på djupintervjuer och skrivna avtal.

Kartläggningens kvantitativa resultat består främst av det som går att utläsa ur avtalen för vinterväghållning. Kraven på hur snöröjningen ska utföras är ofta väldigt generella och det saknas i många fall en specifik beskrivning av hur snöröjningen vid övergångställen ska utföras. De vanligaste funktionskraven är att övergångställen ska hållas fria från snövallar för att säkerställa god sikt samt att det inte får finnas snösträngar eller vallar som begränsar möjligheten för funktionshindrade att ta sig fram. Enbart några av kommunerna har valt att definiera vad som anses vara en godtagbar höjd på uppkomna plogvallar. Vad gäller framkomligheten för funktionshindrade finns det inga exempel på vad som anses vara en acceptabel nivå.

Alla kommuner har i avtalsvillkoren definierat startkriterier för när snöröjning ska påbörjas, men eftersom snö är ett väderfenomen som kan ha många olika egenskaper är det svårt att definiera startkriterier enbart utifrån mängden fallen nysnö. Intervjustudien har visat att en stor del av kommunernas egentliga funktionskrav istället kommuniceras genom muntliga överenskommelser snarare än i de skriftliga avtalen. Detta gör rutinerna väldigt sårbara och det finns en stor risk att viktig kunskap inte förvaltas och går om intet.

Otydliga och alltför generella funktionskrav lämnar ett stort tolkningsutrymme och riskerar att uppfattas olika av beställare och utförare och därmed leda till missförstånd och oklarheter om hur, och när, snöröjningen skall utföras. Avtalen mellan kommun och entreprenör kräver därför samsyn och god kommunikation för att snöröjningen ska fungera så som kommunen önskar.

Möjligheten att säkerställa god snöröjning genom viten verkar mest vara en formalitet i avtalen snarare än att det faktiskt utfärdas viten när snöröjningen inte har skötts i enlighet med ställda funktionskrav.

Många kommuner upplever svårigheter att säkerställa tillgänglighet och bibehållen funktion vid övergångställen under vinterhalvåret. Vinterväghållningen syftar främst till att säkerställa framkomligheten längs stråk snarare än vid specifika platser. Tillgänglighet och säkerhet i punkt, vid exempelvis övergångställen, riskerar därför att bli sekundära parametrar vid drift av gatunätet under vintern. Åtgärder som är tänkta att underlätta framkomligheten för funktionshindrade riskerar att enbart fylla sitt syfte under barmarkssäsongen om kraven på snöröjning vid övergångställen inte är tydligt formulerade.

Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Slutrapport (pdf-fil, 309 kB, öppnas i nytt fönster)

Kontaktperson: Sweco Infrastructure AB, Emma Wiklund, e-post: emma.wiklund@sweco.se  , tfn 08-695 60 00 vx.

Trafikverkets beteckning: TRV 2011/13434 "Vinterväghållning vid övergångsställen".

Projektet beviljades våren 2011 och slutrapporterades november 2012.