Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Cykelstråk över platsbildningar

Studie som utvärderar hur utformningen av cykelstråk över torgliknande ytor påverkar trafiksäkerheten.

Gående föredrar ofta en trygg och säker miljö som är estetiskt tilltalande, medan cyklister föredrar god framkomlighet och gena förbindelser. Trots att gående och cyklister har olika behov hänvisas de ofta till en gemensam yta. Detta skapar ofta en otrygghetskänsla hos trafikanterna och kan leda till sämre trafiksäkerhet. Olika typer av platsbildningar, som exempelvis torg, är platser där det ofta saknas en tydlig separering mellan gående och cyklister. Studier över hur separeringen av gång- och cykelstråk bör utformas över platsbildningar saknas emellertid. På platsbildningar och torgytor finns många aspekter att väga samman, vilket gör det till komplexa miljöer att utforma.

Projektet syftar till att utvärdera hur olika utformningar av cykelstråk över platsbildningar, torg- eller torgliknande ytor påverkar trafiksäkerheten, som t.ex. antal och typ av konflikter mellan fotgängare och cyklister.

Studien inleddes med en litteraturstudie av teorier kring trafiksäkerhet och vilka parametrar som påverkar trafiksäkerheten för cyklister med koppling till olika typer av separeringar på stråk. Då det var svårt att hitta direkta mått för hur en viss utformning påverkar trafiksäkerheten på platsbildningar inriktades studien på att studera olika typer av indirekta mått avseende trafiksäkerhet på ett antal utvalda platsbildningar.

De indirekta måtten, som exempelvis hastighet, interaktioner, efterlevnad av separering, uppsikt samt rörelsemönster och vägval, studerades genom fältstudier på tre platser i Malmö och en plats i Lund. Fältstudierna omfattade platsbeskrivning genom inventering, trafikräkningar samt beteendestudier.

En workshop genomfördes tillsammans med landskapsarkitekter med kännedom om de studerade platserna. Syftet med workshopen var dels att diskutera de olika platserna, men också generellt hur estetik och trafiksäkerhet kan förenas på cykelstråk över platsbildningar.

Projektet har i viss mån kunnat utvärdera trafiksäkerheten, men det har varit svårt att få en riktigt tydlig bild av trafiksäkerhetsläget på platsbildningarna eftersom det är svårt att mäta trafiksäkerhet. Slutsatsen av studien är att även om utformningen skiljer sig åt mellan platserna är det svårt att dra någon slutsats om att en viss typ av utformning gör att antalet interaktioner blir färre eller att typen av interaktioner förändras.

Studierna som genomförts visar att valet av utformning på en platsbildning, där separeringsformen mellan gående och cyklister är en viktig faktor, måste göras efter platsens funktion, målpunkter, läge och flöde. På platsbildningar är det är viktigt att utformningen uppmanar till samspel eftersom många rör sig kors och tvärs till målpunkter och ska samsas med genomfartstrafik av gående och cyklister.

En tydlig separering kan göra att cyklisterna förväntar sig att de har företräde. Detta kan leda till relativt höga hastigheter vilket försämrar trafiksäkerheten dels pga. att risken för olyckor ökar och dels på grund av att "misstag" i form av att två trafikanter inte observerar varandra, ökar allvarlighetsgraden vid en eventuell olycka.

Förekomsten av vertikala element, såsom träd, bänkar och cykelställ, kan medverka till låga hastigheter samt styra rörelsemönster och vägval så att god trafiksäkerhet uppnås. Samtidigt kan dessa element medföra svårigheter att göra undanmanövrar vid interaktioner.

Vid planeringen av platsbildningar är det viktigt att diskutera om cyklister ska kunna köra fort på alla platser eller om det finns platser där andra aspekter är viktigare. Det är därför viktigt att i ett tidigt planeringsskede fastställa platsens huvudsakliga syfte, om det t.ex. är en plats där många passerar eller om det är en plats som många har som målpunkt eller mötesplats. Därefter kan man genom markmaterial och detaljeringsnivån i utsmyckningen styra vilken hastighet som ska gälla på platsen.

Motsättningen mellan utformning av cykelstråk och estetisk bedöms inte i första hand gälla trafiksäkerhetsaspekten utan framkomlighetsaspekten. Det är snarare så att många av de element som används för att sänka hastigheten och därmed gör det trafiksäkrare även höjer
de estetiska värdena. Det är t.ex. trädplanteringar och ökad upplevelserikedom.

Däremot bedöms det vara svårare att åstadkomma en bra framkomlighet för cyklisterna på plats-bildningar, eftersom höga hastigheter då prioriteras som i som tur kan medföra trafiksäkerhetsproblem.

Denna studie kan inte påvisa att en tydlig utformning innebär hög trafiksäkerhet. Däremot är det troligt att tydligheten är viktig för människors upplevelse av trygghet på en plats. Denna fråga har dock inte studerats inom ramen för detta projekt utan kräver vidare forskning.

Denna rapport är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Kontaktperson:

Uppdragsansvarig under projektets genomförande till och med 2015-06-26:
Tyréns AB, Malmö, Heléne Nilsson.

Ny kontaktperson från och med 2015-06-27: Emma Holgersson

Se uppgifter under Kontakta oss.

 

Trafikverkets beteckning: TRV 2014/15099 "Cykelvägar över platsbildningar".

Projektet beviljades våren 2014 och slutrapporterades juni 2015.

Slutrapport: Cykelvägar över platsbildningar (pdf-fil, 2,4 MB)