Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Den kommunala trafikskadebilden – en STRADA-analys

Sveriges kommuner och landsting, SKL, har delat in Sveriges 290 kommuner i tio kommungrupper beroende bl.a. på dess invånarantal och karaktär. Stor hänsyn har tagits till arbetspendlingssituationen och typ av näringsverksamheter.

Syftet med denna undersökning är att med hjälp av SKL:s kommungruppsindelning studera om det finns gemensamma nämnare när det gäller olycksbilden för likartade kommuner som tillhör samma kommungrupp. Om sådana gemensamma nämnare finns, kan kommuner med bristande underlag i STRADA dra nytta av de resultat som framkommit. På så sätt kan även dessa kommuner få en bättre och tydligare bild av trafiksäkerhetsproblemet. Ett annat syfte har varit att jämföra olika kommuntyper med varandra. Vari består eventuella skillnader?

Det är en stor fördel att kommunernas trafiksäkerhetsproblem är desamma. I samtliga studerade fall är det ingen kommun där skadebilden avviker nämnvärt från övriga. Det som avviker är storleken på problemen. Det innebär att insatserna mot en förbättrad situation är desamma och kommunerna kan därmed dra lärdom av varandra och effektivisera arbetet: ingen kommun är unik! Även nationella myndigheter har enklare att ge kommunerna effektiva stöd. Att gående och cyklister ar de mest utsatta grupperna ar tydligt. Att den vanligaste skadesituationen, gående singel inte klassificeras som en vägtrafikolycka kan dock skapa problem. Ansvaret ligger inte bara på kommunen utan även på fastighetsägarna.

Undersökningen har på grund av bristande dataunderlag begränsats till Götalandsregionen. Men eftersom olycksbilden enligt STRADA-databasen är så likartad mellan studerade kommuner, bör man anta att samma förhållande även gäller för kommunerna i Svealand och Norrland, åtminstone tills annat har bevisats. En uppföljande studie om några år, då mer data förväntas vara tillgänglig i hela landet, vore önskvärd.

Det vore olyckligt om den djupare granskningen av registrerade dödsfall av ”dödad, ej officiell statistik” stämmer överens med verkligheten. Att 10 % av dödsfallen inom tätbebyggt område inte skulle komma med är något som Transportstyrelsen borde undersöka vidare. Likaså borde Transportstyrelsen förenkla uttagsprocessen för kommunerna. Att som kommun rita in tätortsgränserna med polygonfunktionen är i längden inte hållbart, i alla fall inte för aggregerade undersökningar av denna typ.

Denna rapport ar ett sammandrag av Malin Klassons examensarbete vid avdelningen Trafik och Väg, Lunds Tekniska Högskola. Examensarbetet har titeln ”Trafiksäkerhetsanalys i olika kommuner med STRADA som verktyg”.

Trafikverkets beteckning: TRV 2013/14009 ”Skillnader mellan typkommuners trafikolyckssituation”.

Examensarbete: Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg (pdf-fil, 1,4 MB)

Rapport Trivector: Den kommunala trafikskadebilden – en STRADA-analys (pdf-fil, 1,4 MB)

Denna rapport är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Kontaktperson, se fliken Visa kontaktuppgifter.

Projektet beviljades våren 2013 och slutrapporterades oktober 2014.