Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Farthinder för cyklister – en framkomlig väg?

Farthinder för cyklister eller stöd för cyklisters hastighetsanpassning vid farliga passager.

Syftet med projektet är att göra ett inspel till fenomenet hastighetsdämpande åtgärder för cyklister. Problembilden bygger på en hypotes att en prioritering av cyklister med sammanhängande eller separerade stråk med hög framkomlighet riskerar att generera ett beteende som kan vara riskfyllt i de miljöer där cyklisten inte är prioriterad, t ex där cyklisten lämnar ett separerat system eller i korsningspunkter med andra trafikslag där man som cyklist inte är prioriterad. Det är viktigt att poängtera att problemet i sig inte nödvändigtvis är omfattande, men då cykeln på många håll tar en allt större plats i både planering och infrastruktur kan högre hastigheter följa med ökade möjligheter att ta plats. Problematiken kan alltså betraktas som principiell.

I detta projekt gjordes en sammanställning av vilka hastighetsdämpande utformningar för cyklister som finns och även vilken effekt de etablerade utformningarna ger i de fall detta är utrett och dokumenterat. Exemplen har varit såväl svenska som internationella erfarenheter från cykelländer som Holland och Danmark.

I Sverige är cykelgrindar den i särklass vanligaste hastighetsdämpande åtgärden för cyklister och det är också denna som beskrivs i detalj i befintliga riktlinjer, exempelvis VGU och GCM-handboken.

Ett tydligt resultat i våra studier och utifrån andra dokumenterade erfarenheter är att acceptansen för farthinder i form av grindar kan ses som låg utifrån att där det finns möjlighet för cyklisten att undvika hindret så förekommer detta. Det är dock oklart med vilken hastighet punkten passeras när det förekommer och om beteendet är riskfyllt.

Hastighetssänkning genom tvingande åtgärder, såsom cykelgrindar, innebär försämrad framkomlighet för cyklister och bör enligt direktiv bara användas i undantagsfall. Hastighetssänkning för cyklister går emot dagens planering där attraktiviteten för cykling utifrån flera aspekter bör stärkas så att cykelandelen stiger. Tvingande åtgärder ger alltså en säkerhetshöjning på bekostnad av attraktivitet och framkomlighet.

Att anlägga farthinder för cyklister är inte oproblematiskt. Dels bör de endast förekomma där hastigheten riskerar att vara för hög i förhållande till trafiksituationen och det är i svårt att göra denna bedömning. Dels finns det ofta finns en angelägenhet att prioritera cykling i syfte att öka andelen hållbara resor.

I korsningspunkter är utformningen och regleringen central och i den bästa av världar ska det inte råda något tvivel om vilka regler som gäller. Undersökningen om vem som ska väja i vilket sammanhang visade på att det finns, om inte okunskap, så åtminstone en relativt stor osäkerhet kring vad som gäller i olika miljöer med olika regleringar.

Sammanfattningsvis kan sägas att fenomenet farthinder för cyklister bör studeras ytterligare och dessutom djupare. I detta projekt noterades begränsat utbud av tidigare studier och det avspeglas även i förekomsten av farthinder i den fysiska miljön. Antalet befintliga platser att studera är begränsat och motivet till att dessa platser är utrustade med farthinder är varierande, om det ens förekommer. De flesta platser med grindar eller andra farthinder för cyklister är lågt trafikerade, vilket försvårar möjligheten till fältstudier.

Detta projekt har försökt gripa över flera aspekter samtidigt vilket inneburit försiktighet i att dra slutsatser eller lämna rekommendationer. I händelse av fördjupade studier är en rekommendation dock att göra en större kartläggning av kommunernas arbete med cykeltrafik i allmänhet och cyklisters framkomlighet i relation till säkerhet i synnerhet, för att på ett bättre sätt förstå vilka ramar som finns att arbeta med och för att i förlängningen kunna förfina de riktlinjer som finns utifrån vilken ambitions- och kunskapsnivå kommunen har om de trafikmässiga förutsättningarna på platsen.

Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Trafikverkets beteckning och länk till rapporten:
TRV 2014/15306 Farthinder för cyklister eller stöd för cyklisters hastighetsanpassning vid farliga passager (pdf-fil, 188 kB)

Projektet har utförts under sommaren 2014 tom hösten 2016. Projektet slutrapporterades september 2016.