Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Ispreventiv beläggning för cykel- och gångbanor

Sopsaltning används allt oftare på gång- och cykelvägar, men har både för- och nackdelar. Vi undersöker här en alternativ metod för att undvika isbildning på asfalt.

Under senare år har ett ökat antal kommuner börjat använda metoden sopsaltning. Metoden är mycket uppskattad hos cyklister och även hos fotgängare som ofta väljer sopsaltade cykelbanor framför sandade gångbanor till cyklisternas förtret. Dock finns utmaningar med sopsaltningen. Saltet man använder är nästan uteslutande koksalt, på grund av pris, tradition och tillgänglighet. Rapporter har kommit om att saltet orsakar lidande för hundar och skador på cyklar och kommuner kämpar med att optimera halten så att inte för mycket eller för lite sprids. I städer med många öppna vattendrag som Karlstad har rapporterats högre utspädningseffekter, vilket enligt koksaltets fasdiagram leder till högre fryspunkt. En annan utmaning i Sverige är att temperaturerna i allt större delar av landet går emot kraftiga väderomslag och pendlande kring nollan, vilket är det mest problematiska för snöröjning. Om fotgängare och cyklister hinner packa nederbörd till is på vägbanorna, bildas en skorpa som är mycket svår att salta bort. Eftersom koksaltet inte används vid temperaturer under -8°C är det, särskilt för de norra delarna av Sverige, inte en heltäckande lösning.

Isfritt utan salt

I denna förstudie har vi, med inspiration av gatuvärmesystemet, undersökt en alternativ metod för att hålla gatorna isfria utan driftsinsatser. Metoden är inspirerad av ett nyligen avslutat projekt där vi framgångsrikt utvecklat en metod för av-isning av rotorblad på vindkraftsverk. Metoden bygger på att man applicerar en ytbeläggning innehållande bland annat kolbaserade partiklar (kolnanorör, carbon nanotubes (CNT)) på rotorbladens yta. Denna yta exponeras för mikrovågor varvid partiklarna absorberar dessa och omvandlar energin till värme som gör att eventuell is på ytan smälter (de-icing), alternativt förhindrar att is bildas på ytan (anti-icing). Målet har varit att visa "proof of concept", det vill säga att det är möjligt att värma upp asfaltsbeläggningar och förhindra isbildning genom en kombination av CNT-partiklar och mikrovågsexponering.

Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Projektet utfördes under hösten 2016 tom hösten 2017. Projektet slutrapporterades januari 2018.

Ispreventiv beläggning för cykel- och gångbanor (pdf-fil, 1,3 MB, öppnas i nytt fönster)
Trafikverkets beteckning: TRV 2016/18928 "Ispreventiv beläggning för cykel- och gångbanor"