Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Säkrare cykling för barn i tätort – vägledning för barns cykling till skolan

Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Rapporten ger ett underlag för rekommendationer för när, i vilka trafikmiljöer och under vilka omständigheter barn kan cykla själva sett ur ett trafiksäkerhetsperspektiv med hänsyn tagen även till Barnkonventionen, hälsoaspekten, sociala aspekter och barns självständiga rörlighet. Rapporten baseras på flera metoder: en litteraturgenomgång, expertintervjuer, kartläggningar av svenska respektive europeiska rekommendationer kring barns cyklande samt en STRADA-analys av dödade och skadade barn i tättbebyggt område. Trafiksäkerhetsnyttan av projektet består i ökad kunskap om säkerhetsaspekter kring barns cykling i allmänhet och i relation till andra samhällsmål.

Utifrån expertintervjuerna framkom en stor enighet om att de åldersrekommendationer som finns formulerade idag inte fungerar och inte har en vetenskaplig uppbackning.

I Sverige utgår många kommuner från NTF:s riktlinjer om 12 år för barns självständiga cykling. I försäkringsbolaget If:s trafiksäkerhetsenkät anger en dryg tredjedel av rektorerna att de tillämpar rekommendationer för när barnen får cykla själva till skolan. Rekommendationerna baseras på årskurs i ca 70 procent av fallen och ca två tredjedelar anger årskurs 4. Nära 90 procent av rektorerna anser att föräldrarna har ansvar för att bestämma när barnen får cykla. Majoriteten undersökta europeiska länder har formella riktlinjer för när barn kan cykla själva. Dessa är oftast utfärdade på nationell nivå och tar inte hänsyn till lokala förutsättningar. Generellt är det i Europa en större spridning i vilken ålder man rekommenderar än i Sverige; medianåldern är 12 år. Två tredjedelar anger att föräldrarna är huvudansvariga.

STRADA-analysen visar att pojkar skadas i något högre grad än flickor och att antalet skadade barn i stort ökar med åldern. Flest barn skadas på eftermiddagen följt av morgontimmen samt under sen vår/tidig sommar och under sensommar/tidig höst. Flest olyckor sker på fritiden (60 procent), medan olyckor till/från skolan endast står för 20 procent. Majoriteten av barnen skadas på kommunal väg; en dryg tredjedel skadas på gatu-/vägsträcka och en nästan lika stor andel på gång- och cykelbana. Singelolyckor är den överlägset vanligaste olyckstypen.

Metoderna tillsammans bekräftade de två uppsatta hypoteserna inom projektet:

Att en åldersrekommendation för barns cyklande är beroende av trafikmiljöns komplexitet och därför kan variera från plats till plats och situation till situation.Att kommunerna och skolornas rekommendationer om barns cykling till skolan inte tar hänsyn till barns behov av fysisk aktivitet och självständig mobilitet.

Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Kontaktperson: Trivector Traffic AB, Lund, Erik Stigell, e-posterik.stigell@trivector.se

Trafikverkets beteckning: TRV 2016/19946 "Säkrare cykling för barn i tätort"

Projektet har utförts under hösten 2016 tom vintern 2017. Projektet slutrapporterades januari 2018.

Slutrapport: Säkrare cykling för barn i tätort – vägledning för barns cykling till skolan (pdf-fil, 1,7 MB, öppnas i nytt fönster)