Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Taktila farthinder för cyklister - effekter på hastighet och cyklisternas upplevelse

Projektet ska öka kunskapen om taktila farthinder för cyklister genom att undersöka i vilken utsträckning taktila farthinder minskar hastigheten hos cyklister och hur cyklisterna subjektivt uppfattar taktila farthinder.

För att minska risken för olyckor har vid många korsningspunkter genomförts åtgärder som ska sänka cyklisternas hastighet. En åtgärd som används i flera städer är taktila farthinder, till exempel "rumble stripes" eller gatstenar nedlagda tvärs över cykelvägen för att uppmärksamma cyklisten på korsande bil- eller gångtrafik. Effekten av taktila farthinder är dock dåligt utredd. Det är inte allmänt känt i vilken utsträckning de påverkar vare sig cyklisters hastighet eller övriga faktorer som uppmärksamhet, upplevd säkerhet och komfort. Dock kan ojämnt underlag i sig innebära en förhöjd olycksrisk.

Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om taktila farthinder för cyklister genom att undersöka i vilken utsträckning taktila farthinder minskar hastigheten hos cyklister samt hur cyklisterna subjektivt uppfattar taktila farthinder med avseende på upplevd säkerhet, komfort och uppmärksamhet på omgivningen. Detta har gjorts genom att utföra hastighetsmätningar vid korsningar med och utan taktila farthinder i Göteborg, samt genom intervjuer med cyklister.

Hastighetsmätningarna utfördes vid sex mätplatser som parvis hade jämförbara förutsättningar. Cyklisters hastighet vid en mätplats med taktilt farthinder jämfördes med hastigheten vid en referensplats utan farthinder. Hastigheten uppmättes i två snitt per mätplats; ett strax innan farthindret (eller motsvarande position) samt ett på farthindret (eller motsvarande).

Hastighetsmätningarna visar inget samband mellan farthinder och cyklisternas hastighet. Vid första mätplatsparet visar mätningarna att vid korsningen utan farthinder har cyklisterna både lägre medelhastighet samt större inbromsning än cyklisterna vid korsningen med farthinder. Resultatet från de två andra mätplatserna med referensplatser visar inte heller att farthindret skulle påverka cyklisternas hastighet. Resultatet från ett mätplatspar visar till och med en hastighetsökning i samband med farthindret.

Drygt trettio cyklister intervjuades när de passerat ett taktilt farthinder på olika platser i centrala Göteborg. Omkring en tredjedel av de tillfrågade cyklisterna hade inte lagt märke till att de passerat ett farthinder. Omkring 80 procent av cyklisterna tyckte inte att farthinder får dem att sänka hastigheten. Majoriteten tyckte inte att det har någon påverkan på deras uppmärksamhet på övrig trafik, men hälften tyckte att det sänker deras komfort.

Utifrån studiens resultat, rekommenderas att upphöra med användandet av taktila farthinder på cykelvägar i den form de i dagsläget används i Göteborgs Stad, till dess det finns ett större kunskapsunderlag att basera riktlinjer för utformning och användning på. Ytterligare studier med utökade hastighetsmätningar, före- och efterstudier samt observationsstudier rekommenderas i fler kommuner för att skapa en större kunskapsbas.

Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden.

Slutrapport: Taktila farthinder för cyklister - effekter på hastighet och cyklisternas upplevelse (pdf-fil, 8,5 MB, öppnas i nytt fönster)

Kontaktperson

Hanna Ljungblad Koucky & Partners, Kastellgatan 1, 413 07 Göteborg, tfn 031-80 80 53, e-post: hanna.ljungblad@koucky.se

Trafikverkets beteckning: TRV 2016/18002 "Effektanalys av farthinder för cyklister - påverkan på upplevd säkerhet och komfort"

Projektet har utfördes perioden våren 2016 till och med vintern 2016. Projektet slutrapporterades februari 2017.