Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Väjningsbeteende vid övergångsställe och gångpassage

Vi har studerat väjningsbeteendet vid övergångsställen och gångpassager och dess viktigaste slutsats är att andelen motorfordon som väjer för fotgängare skiljer sig mellan olika typer av korsningspunkter.

Beskrivningen av projektet nedan är ett exempel på ett avslutat projekt som beviljats medel från Skyltfonden. Texten uppdateras därför inte. Datumet på sidan uppdateras däremot regelbundet.

Denna studie har studerat väjningsbeteendet vid övergångsställen och gångpassager och dess viktigaste slutsats är att andelen motorfordon som väjer för fotgängare skiljer sig mellan olika typer av korsningspunkter. Trots genomgående relativt låga hastighetsnivåer sticker studiens upphöjda gångpassage ut med sin lägre väjningsandel och trafikanters uppfattning om vilka regler som gäller vid denna.

Fältstudien förlades till fyra följande korsningspunkter i Halmstad

  1. Övergångsställe med mittrefug: Sven Jonsons gata/ Gamletullsgatan
  2. Upphöjt övergångsställe: Brogatan/ Karl XI:s väg
  3. Gångpassage med mittrefug: Nissabogatan/ Gamletullsgatan
  4. Upphöjd gångpassage: Fogdegatan/ Karl XI:s väg

Fältstudiens huvudsakliga datainsamling gällde observation av väjningsbeteende för motorfordon och korsande fotgängare vid de fyra korsningspunkterna. Observationen kompletterades med hastighetsmätningar av motorfordon och räkning av flöden för båda trafikslagen. Olycksdata togs ut från STRADA för de senaste 5 åren. Dessutom gjordes kortare kvalitativa intervjuer med fotgängare gällande deras uppfattning om platserna.

Resultatet visar att andelen väjande motorfordon var hög, med Fogdegatan som undantag (63,8%). De höga andelarna för övergångsställena Sven Jonsons gata (94,9%) och Brogatan (91,1%) är relativt förväntade, medan gångpassagen vid Nissabogatan hade en högre andel väjande motorfordon än förväntat (84,8%).

Dataanalysen av fältstudiens material visar att väjningsandelen skiljer sig åt mellan korsningspunkterna. Den tydligaste skillnaden är den statistiskt signifikanta som konstaterats mellan den upphöjda gångpassagen vid Fogdegatan och de andra korsningspunkterna. Skälet till den lägre andelen har inte statistiskt kunnat fastställas, men det torde finnas flera förklarande faktorer. Det kan bero på regleringsformen, det låga gångflödet eller fotgängarnas förvirring kring vad som gäller.

Studiens övergångsställen uppvisade båda höga väjningsandelar, trots varierande utformning, gångflöde och ÅDT. Resultatet indikerar att låghastighetsmiljöer i sig har en större effekt på väjningsbenägenheten, oavsett vilken typ av övergångsställe som anläggs.

Utifrån denna studies datainsamling och analys rekommenderas upphöjda gångpassager inte ersätta övergångsställen. Observationsstudien och intervjuerna påvisar att den upphöjda gångpassagen är svårtolkad.

Vidare har studien påvisat att andelen väjande motorfordon kan variera även inom låghastighetsmiljöer. Det bör fortsatt göras grundade överväganden när korsningspunkter ska planeras och anläggas inom dessa miljöer.

Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden.

Kontakt: Sweco Society AB, Erica Löfqvist, erica.lofqvist@sweco.se, 070 724 66 41

Trafikverkets beteckning: TRV 2019/107956” Väjningsbeteende vid övergångsställe och gångpassage” (pdf, 1,2 MB)

Projektet slutrapporterades december 2020.